Dressyrtanterna.com

Det var dags för träning igen, ja förra veckan alltså, jag har semester fortfarande så har liksom inte haft tid att uppdatera 😂😂

Just nu är det kaffepaus och ska snart ut och klippa lite gräs. Det växer helt ohejdat nu. Kan bero en del på att man har frigående höns oxå- vi har nog byns mest välgödslade grönytor, haha .

För övrigt har det kommit några kycklingar, igen..mina hönor har tagit på sig det tunga uppdraget att befolka jorden med fler små varelser så just nu är det två hönor som samuppfostrar 6 kycklingar.

Förra onsdagen åkte vi alltså till Norrköping för lite träning för Lotta igen. Det var andra gången vi var där och denna gången följde sidekicken Catarina med. Det var inte fullt lika varmt den dagen som det var veckan innan, och det var då en evig tur. 😂

Det är jobbigt med träning ändå ju!

Jag bestämde mig för att testa att inte longera innan utan promenerade en stund med honom innan jag satt upp, Han blev dock lite spänd när vi skulle gå iväg, inte när jag satt upp, så jag stannade och gjorde halt och klappade och pratade med honom tills han slappnade av, och han förstod att det inte skulle hända så mycket. Sedan skötte han sig finfint.

Efter lite framridning i ridhuset så kom Lotta ner och vi fick börja jogga igång.

Acke kändes lite jämnare i formen än förra gången. Jag har jobbat lite mera konsekvent sedan sist men jag behöver ändå våga kräva lite mer av honom. Att när vi ”är på jobbet så jobbar vi” liksom .

Att jag inte låter mig nöja mig med bara ok och han sköter sig utan att jag behöver ställa lite mer krav än så.

Han kändes mjuk och fin i sidorna. Han spänner till i underhalsen och släpper inte igenom eftergiften riktigt, så jag behöver vara mer noga med att rida framåt till handen. Att han reagerar framåt och jag inte nöjer mig med ganska bra så det blir nån slags mellanmjölk av ridningen.

Skärpning för piloten att ta sig ur komfortzonen där!!

I galoppen får jag jobba med samma sak som i traven, att rida fram till handen.

Att inte släppa igenom fattningar som inte föregås av att vara rätt i traven.

Och att hela tiden känna att han är på väg framåt. Acke har nog liksom aldrig lärt sig vad bjudning är som det känns.

Vi får helt enkelt fortsätta jobba vidare hemma tills nästa gång. Vi fick med oss lite bra övningar och tips att fortsätta med hemma. 💪

Nåja, nästa gång ska jag inte bara inta kaffe innan vi åker; jag ska dricka vatten också. För efteråt höll jag på att svimma, och hade tur Catarina var med mig. Hon tog Acke och gick med efter att vi klätt av honom. Jag själv drack massor och satte mig med huvudet mellan knäna och mådde illa.

Det blev bättre efter en stund när jag druckit upp en liter vätskeersättning 🙄🙄 Jag har varit med om detta en gång förut men då på Icaparkeringen, och det berodde på ungefär samma sak- vätskebrist.

Det är riktigt otäckt men det är så lätt att hamna där när det är varmt, och man är kaffetant som jag.

För övrigt har vi demolerat lite täcken, stampat av oss skor och lite annat under senaste veckan.

Nähepp, nu är det dags att klippa gräs!

Tjipp!

En vecka in på semestern redan, och här sitter jag i skuggan och dricker kaffe med sällskapet strosande runt bordet. De har såklart fått sina frukostar i vanlig ordning och sen knatar de runt här på gården bäst de vill. I denna värmen ligger de mest under buskar och träd och letar skugga, lite som jag med skillnaden att jag letar andra skuggiga ställen 😂

Ja självklart har de tillgång till vatten både inne i stallet, vid min trapp och utanför stallet också.

Hästarna har fått kommit in på dagarna och blivit duschade med svalt vatten innan de fått mat och sedan fått vila inne. Det är oerhörda mängder med både gråbroms (kallas visst blinningar häromkring?! ) och sen de äckliga stora fäbromsarna.

De stora går ju mest på ovansidan av hästarna så de kan inte bita igenom Rambotäckena tack och lov, men gråbromsarna biter gärna på alla ställen. 🙄🙄

Så de är rätt nöjda få komma in i det lite svalare stallet ifred från insekterna och kunna vila lite. De har en ligghall men hur kul är det stå inne i den hela tiden man är i hagen?!

På natten är det lugnare och de kan gå omkring och beta istället. Och Mocca som är allergisk mot insekter blir fullkomligt ”panikslagen” bara hon hör de stora, även om just dom inte biter henne.

Jag har klippt klart insidan på granhäcken här hemma igår morse så nu tänker jag nog överlåta höjden till nån annan självmordskandidat som inte är höjdrädd 😂

Har tvättat några täcken och trasmattor ifrån stallet, there is more to come 😅😅 Fast tänker nog vänta in liiiite svalare väder.

Acke och jag har jobbat vidare och har två gånger klättrat upp UTAN att ha longerat innan. Tjoho!! Vilken seger!! Han uppförde sig precis som vanligt.

Har kunnat börja sitta ner lite mer i traven och jobba, och har börjat lite försiktigt med sidvärts och skolor. Lite öppna längs spåret med fokus på att vara avspänd och kunna förändra böjning och ställning utan att vingla iväg, och att hålla takten och framåtbjudningen.

Även provat lite på diagonalen med först skänkelvikning, att hålla linjen, lagom med tvärning och att hålla takt och balans. Sedan rida likadant men svagt leda in framdelen på linjen och hålla kvar ställningen efter hörnpasseringen. Några steg sedan rakt ut, är så lätt att rida för långa sekvenser.

Acke har varit riktigt duktig och fin när vi jobbat. Han protesterar sällan utan jobbar på, även om det suckas och stönas lite emellanåt 😂

Känner att jag har så mycket att jobba på med mig själv för att komma tillbaka till den ridstyrkan man hade förr. Men men… vi får ta en dag i taget. 💪

Här är lite bilder från igår kväll och lite strandhäng vid Hjälmaren. Gissa om det var skönt få svalka sig ordentligt!! 24 grader i vattnet ❤️

Tänkte jag skulle berätta lite om hur Acke kom till mig och lite om hans speciella historia.

Just nu är vi i en bra fas han och jag, där mycket hänt och där mycket känns både spännande och roligt. Och jag tror att vi kommer att ha mycket roligt ihop,

Jag hämtade honom i januari förra året. Det var egentligen inte meningen jag skulle ha nåt nytt projekt i form av en tredje häst, för hade under hösten fått lov ta det tunga beslutet att ta bort min älskade unghäst Stig. ❤️ Han visade sig ha grav artros i två ländkotor och påverkan på centrala nervsystemet pga det, så det fanns inget att göra än att låta honom slippa lida mer.

Så jag hade Goggles och Mocca bara, men samtidigt är ju det lite sårbart med att inte ha en tredje när man åker iväg med en någonstans.

Så gick väl såklart med i en Facebookgrupp som heter rädda hästar och som säljer hästar som av någon anledning behöver räddas. 😂

Och där hittade jag Ackemannen 😊

Så bestämde mig för att chansa och berättade vad jag hade att erbjuda och när ägaren tyckte att det verkade bra så sa att jag ville ha honom. Köpte honom för en pytteliten symbolisk summa och tog över försäkring och sådant. Han hade inga reservationer på den så tordes chansa utan besiktning.

Fick all info som ägaren hade lyckats luska ut om honom så hon var ärlig med hur han varit och det hon visste.

Acke såldes som sällskap alt eventuellt projekthäst pga hans förflutna, och jag tänkte att är han inte ridbar så får han väl bli sällskapsdam till de andra. Han var väldigt snäll att hantera och väluppfostrad i stallet och så.

Så jag släpade med mig min ständiga sidekick Catarina och drog iväg 14 januari förra året till ett snöigt Värmland och hämtade hem honom.

Acke heter egentligen Acromion, är född 2011 e: Heartbeat- Corlensky G- Falleur. Han är 174 cm hög och det mest lättfödda i hästvärlden jag träffat! 😂

Han var som unghäst ut och gjorde någon start men gick inte speciellt bra. Opererades sedan för Kissing Spines sedan han börjat bete sig annorlunda och kastade av ryttarna och sattes sedan igång igen efter rehab.

Lite osäker när i tid, men såldes sedan till en mor och dotter där det inte gick så bra. Han tog över och satte i system att kasta av dem med mer eller mindre ojämna mellanrum. Och skrämde dem såklart rejält och till slut orkade de inte längre. Gissar att han var för mycket häst för just dem.

Sedan hamnade han i Värmland och gick i drygt 2 år och gjorde inget. Vet inte om han blev riden alls där.

Men väl hemma fick vi lite att bita i, både jag och mitt lilla ”team” runt mig.

Ackes fötter var inte att leka med, han hade vinterskor utan brodd och gick med i snön när han hämtades, vilket såklart kan ha bidragit till både stäckningar och omkullgående. Så fick börja med att skruva i brodd och ringa hovis Robban så han fick komma och sko om.

Acke hade tvåor fram och treor bak (?!) och var väldigt trångskodd, så Robban fick lite att jobba med. Vi körde korta intervallet i början då fötterna växte ohejdat snabbt när han skott om då de hade fått möjlighet att bredda sig.

Här är gången efter, då hade han redan växt i treor även om Robban fick dra ihop dem lite.

Sedan har det bara blivit bättre och de har växt i treorna bra.

Han hade mugg på egentligen alla fyra benen när han kom. Så fick börja med att skura benen med lactacyd och sedan smorde jag in med en tjärsalva som jag köpt av en tjej som kokar själv. Det tog sin tid men försvann till slut.

I samband med att han flyttade hit så blev det ju foderbyte såklart, dels med hö men även med kraftfoder. Ja, hm det lilla han behöver för att få i mineraler och sånt.

Nu äter han foder från Mustang, de äter samma i princip allihopa. De får spannmålsfri müsli och slobber zero mash.

Det är såna ”braförmagen” bakterier i det så gissar att det gjort sitt för magen. Och alltså även mot muggen som oftast kommer från obalanser i magen.

Är ni nyfikna på Rs Mustangs foder hittar ni det. > HÄR <

Nåja, sedan fortsatte det med hjälp från kiropraktor Emil som hittade massa spänningar och snedhet i hela hästen. Mest i ländrygg och kors men även en del i hals och bogar. Acke tyckte det var jobbigt med behandlingarna men blev trött och avslappnad efteråt. Och redan vid behandling två var det bättre.

Även Linnea fick komma hit och behandla med djupvågsmassage så han skulle bli mjukare i muskler och bindväv mm. Det var en bra kombo för det gick mycket lättare för Emil att få loss spänningar efter djupvågsbehandlingarna gjort sitt.

Nu väntar vi in Emil och även Linnea under sommaren för lite omdorg av alla hästarna.

Jag kör även med jämna mellanrum med Novafonen som är en apparat som är perfekt för underhåll och förebyggande hemma. Länk till den finns >>HÄR<<

Så nu är kroppen lite mer i fas för honom. Han var väldigt öm i muskler och vävnader över ryggen/sadelläget så det har krävt en hel del jobb att få i ordning på det så gott det går.

Vi stretchar och övar på lite sådan också till vardags.

Ja och sedan kom vi till det spännande avsnittet som inte heller varit så lätt.

Sadel…

Goggles sadel var för bred i bommen och gled fram lite och lättade bak och eftersom man har en begränsad budget så är det inte så lätt. Vi var iväg på sadelutprovning i höstas med Mia Sunnman som är fantastiskt duktig på att hitta lösningar.

Vi började med att byta sadelgjord, sedan en padd så länge framtill då sadeln var för bred. Acke var så rund så det var svårt prova ut något som inte skulle åka fram och som skulle passa, förrän han gått ner lite i vikt. Så det blev lösningen under vintern, och under den tiden letade jag begagnat. Lyckades hitta en chansning superbilligt i form av en Amerigo DJ med framskjuten kåpa och i rätt bomvidd och bossa 4, mot min Cortina som har bossa 2,T

og med den till Mia nu i vår när hon kom hit. Hon tyckte det var bra match så hon fick ta med sig den för bomkontroll och helomstoppning.

Acke trivs riktigt bra med den. Så här ser det ut efter jag ridit ett rejält pass. Inte en krusning i håren och den ligger stilla.

Det är ju extra viktigt för honom med en sadel som är tillräckligt bred i kanalen med den ryggen han har och sin historia. Och då behöver man ta hjälp!

Mia är en riktig fena på att hitta problemen och lösa dem!

Vill ni ha kontakt med henne så klicka

>> HÄR <<

Mia är själv hästtjej och har erfarenhet av hur viktigt det är med att sadlarna passar både häst och ryttare. Hon är utbildad sadelmakare med gesällbrev och gör även riktigt fina läderarbeten.

Har ett inlägg på gång om sadlar och sadelutprovare så småningom då det är så himla viktigt och det finns så mycket outbildat folk som är proffs. 🙄

När Acke kom så fick han ta det lugnt litegrann och sedan började vi longera, tömköra och jobba från marken. Tömkörning har han nog gjort men inte på mitt sätt och att få jobba med kroppen.

Han hade ju ingen kondis och dåligt med muskler över ryggen. Han hade ju dessutom massa sadeltvångsliknande grejor för sig fick jag veta. Så i början körde jag med back on track ryggvärmare innan, sedan longerade med sadel på innan jag satt upp. Fick hem ett superhjälpmedel i form av en halsring med rejält handtag att ha om man behöver. Ja det behöver man! 😂

Den toppengrejen från Eponia finns >> HÄR <<

Så jag longerade och satt sedan upp när jag kände att jag vågade. Han står stilla o snällt när man hoppar upp, det är när man ska gå iväg som han kan börja tvånga, då reser han sig, bockar med huvudet mellan knäna och snurrar till höger runt runt.

Man kan inte dra sadelgjorden för hårt, då reagerar han. Han har gjort två rejäla grejor med mig, ena gången när vi var första gången i ridhuset. Då satt jag kvar, tack gode gud för långa ben, dressyrsadel och handtag!

En gång gjorde han så hemma och då får jag skylla mig själv för utmanade genom att inte tycka jag behövde longera innan då han var så avspänd och lugn,

Och då åkte jag av! Ett och ett halvt varv med snurrandet satt jag kvar, sen for jag i sanden.

Men har inget märkt sen vi bytte sadelgjord och att jag numera longerar innan ridning, alltid. 😂

Sen tror jag mycket hänger på förtroende och tillit såklart. Han kan inte riktigt skrämma mig och slippa undan jobbet.

Han kan när det är jobbigt stanna och backa, när han inte förstår eller tycker att det är oerhört jobbigt.

Han har en stor vilja, är envis till tusen. Fast han vet inte att jag övat just tålamod och envishet i 21 år med Goggles 😂😂😂

Så i början jobbade vi med att hitta takt och rytm och att få honom bjuda framåt. Spö att peta på rumpan istället för skänkel är ingen lösning för han blir stressad och gissar han fått veta nån gång i livet hur ett spö känns 🙄

Efter mycket jobb med grunder och att få honom bjuda framåt har vi i alla fall kommit en bit på väg till en lite bärigare och starkare häst.

När vi väl börjat rida hittar han inte på något speciellt utan tvånget är bara när man ska igång. Så själva ridningen blir det inget speciellt med i den bemärkelsen.

Igår var vi iväg på vår första dressyrtävling tillsammans! Det kommer ett eget inlägg om just det sen.

Acke har fått vänja sig vid vattenslangen som han inte gillar, den är otäck men det går bättre och bättre. Han har blivit van vid höns och alla maskiner och oljud här på gården.

(Hönsen kan räknas till oljud dom också. 😂😂)

Vi har varit till olika ridhus, ridbanor, löshoppat, hopptränat och varit på öppen bana och pay and ride och övat. Det blir lugnare och lugnare att åka iväg med honom.

Acke är en riktig filur med en räv bakom varje öra, minst, och en stor personlighet ❤️ Han passar fint in med de andra två som också är stora personligheter.

Inser jag har dåligt med film på oss, men får försöka ändra på det! 😂

Acke har även hunnit med att vara fotomodell för Eponia 🥰