Ja här är det soffläge mest denna veckan. En redig förkylning med hosta, örvärk, nysningar deluxe, ont i bihålorna och migränliknande huvudvärk. Ingen feber då konstigt nog, men orkar ändå inget så här sovs det, vilas, sovs middag, tas en tupplur osv. Känns som jag snart får liggsår 😂
Men kunde varit värre, så är väl bara medicinera sig med Ipren o Alvedon, saltvattens nässpray och dricka mycket vatten. Är många på jobbet som varit sjuka så var väl helt enkelt min tur nu.
Hästarna fäller massor, eller ja i alla fall Goggles. De andra inte alls lika mycket än. Men det kommer väl.
Hönsen har mer eller mindre under hela vintern velat skaffa kycklingar. Eftersom det brukar bli så dåliga kläck när det är så kallt så valde jag att vänta tills för dryga två veckor sen. Då fick de ett gäng ägg var, så det ligger två systrar i en fotbadsbalja och ruvar 😂 på måndag eller tisdag borde det bli lite kycklingar.
Och idag fick även Lis-Beth 8 ägg att ligga på, gissa om det var en nöjd höna.
Hästarna tycker att det är toppen med vår 😂 inte matte…
Och här är ju ett vårtecken på riktigt;
Nu är det skidskyttedags från soffan! Första efter OStomrummet som blev efter flera veckors sportande från soffan. 😂
Ja jag är ju inte mycket för nyårslöften. Mest för att jag aldrig håller dem haha.. Men tänker att vilken dag som helst är en ny början, nyårsafton är ju en dag som vilken annan som helst. Det är väl mera beslutsamheten som sådan man ska hitta här i livet. Ungefär som att måndag är veckans första dag osv. Det beror ju på hur man ser det- allt är ju relativt på nåt sätt, eller hur?
Har varit oerhört dålig på att uppdatera här, föresatsen var nåt helt annat. Men det blir inte alltid som man tänkt som bekant.
Jag har varit väldigt trött en längre period, och saker prioriteras lätt bort när man inte har riktig ork. Eftersom jag sedan nästan två år tillbaka jobbat dagtid och raka veckor mest, och arbetet jag haft sista 2,5 åren tagit oerhört mycket energi, så har liksom hästarna kommit i skymundan.
Jag har varit så trött varje dag efter jobbat att jag kunnat lägga mig och sova. Mörkt när man åker och mörkt när man kommer hem under nästan halva året. Det här med raka veckor är inget för mig, och inte när man har hästarna hemma och sköter allt själv.
Och eftersom hästarna och tiden i stallet är det som får mig att må bra i själen, så har jag bestämt mig för att gå tillbaka till mitt vanliga jobb inom LSS igen. Så i mitten av januari så blir det arbete varannan helg igen och kvällar och journätter.
Har lärt mig oerhört mycket av att arbeta fackligt, både arbetsrättsligt, om arbetsmiljö, om organisationen hos en arbetsgivare och mycket annat. Jag kommer att ha en liten del kvar som HSO och lite sånt inom Funktionshinderområdet hos min arbetsgivare. Så släpper det inte totalt. Dessutom tänker jag att våldgästa tjejerna på Kommunals expedition när jag får lite sällskapsabstinens. ❤️
Det känns som ett bra beslut nu och ser fram emot att vara tillbaka till arbetet på gruppboendet.
Minns inte om jag uppdaterat om mitt och Ackes tävlande? Jag hade ju som mål att ta mig ut och göra en start. Och det gjorde vi också. Två gånger dessutom. Tack vare min sidekick Catarina som peppar och hejar på och dessutom följer med som ett stödben och hästskötare 🥰
Kanske får uppdatera om hösten bravader i egna inlägg 😉
Här är hästarna inne nu med radion på ifall det börjar smälla, de har mat och lysena på tills efter tolvslaget så de slipper det värsta så går jag ut och nattar dem sen.
Själv tänker jag sitta inne och kolla på tv med en filt över mig och lite varm glögg. Sjukstugan kom hit i form av feber och ont i kroppen och huvudet.
Ja hörni, det underbara med sociala medier är ju att det i alla fall väcker känslor. Hos alla. 😂
Antingen vill man inte se reels eller vissa människor och scrollar vidare (ofta)
Eller så tittar man, begrundar, är tyst och scrollar vidare.
Man kan också läsa och titta, berömma, vara konstruktiv om det är faktabaserat som delas.
Ibland ifrågasätta om det är konspirationsteorier eller rent hittepå.
Ibland gläds man med, berömmer, gråter av glädje för någon annans skull.
Eller uppmuntrar, peppar, kommer med glada tillrop eller bara helt enkelt roas av det man ser och läser.
Om någon mot förmodan frågar om råd eller tips, ge det utan att raljera eller kränka.
Man förföras, gråter eller mår illa av olust.
Jag vet inte hur många olika reaktioner man kan få inom ramen för sociala medier. Ni har säkert fler alternativ 😂
Men finns det någonstans det ALLTID kommer någon form av reaktioner som både är nedtryckande, förlöjligande, respektlösa, rent av felaktiga och sektliknande, så är det när man delar bilder, filmer, reels eller inlägg om hästar.
Vi pratar om ledord som respekt inom ridsporten. Känns som det finns en del att jobba på här!
Jag delade häromdagen en film på min häst Acke när vi tömkörde hemma på banan, Kommentaren från en helt okänd människa kom som ett brev på posten; Varför bakom lod???
Här är den filmen ⬇️
Tja… till att börja med så finns en historia om ryggproblem, magproblem, sadeltvång, och att han inte blivit utbildad. Han var en avkastare som de inte klarade av.
Punkt.
Det är förutsättningarna vi har.
VI HAR!
Inte Kyra Kyrklund eller Scott Brash.
VI!
Så vi jobbar med det vi har. Där vi är. Med våra förutsättningar.
Vi tar hjälp av utbildad och meriterad tränare och GPryttare. Tänker att det räcker så.
Jag är ingen GPryttare, har inget outtömligt bankkonto eller en partner som betalar allt. Jag har ingen fashionabel gård med alla moderniteter.
Jag jobbar heltid inom vården, har 3 hästar och ett gäng höns och tar hand om det själv. Jo jag har en ridbana hemma- guld värt. J
ag tränar när jag har råd och tid men oftast jobbar man på hemma. Som så många andra gör. Jag delar med mig av glädje och sorg på nätet, av framgångar och bakslag. Jag har blivit kritiserad och fått positivt.
Efter ett inlägg på Hippson skrev bland annat en fotograf som tydligen åker runt och smygfilmat och fotar på dressyrtävlingar, att jag skulle inte tala om hästvälfärd alls för med mitt foto i artikeln visade det att jag misshandlade och förstörde min häst eftersom hästen inte hade nacken som högsta punkt. 😂 nä såklart han inte hade- inte heller nån GP häst. Här är den bilden ⬇️⬇️⬇️
Varför ska någon som inte vet något om detta och våra förutsättningar antyda med sina kommentarer som följde att jag inte begrep att hästar som gick bakom lod inte kunde arbeta med vare sig rygg eller magmuskler.
Varför ska någon försöka förminska mig, en för dem helt random människa, och min ev kunskap och försöka få mig att tycka som den och tala om att jag har fel och plågar min häst?
Varför upprör min existens med hästarna andra? Om de inte hade vetat om att jag fanns så fanns det ju inget att reagera på, eller?!
Varför inte bara scrolla vidare?
Jo därför att hos dessa tangentbordsryttare som säger sig arbeta för hästens bästa, finns bara och endast det alternativet att deras åsikt är den enda rätta.
Och det går inte diskutera konstruktivt.
Likväl som de som endast och enbart anser att barfota är bra, skor är djurplågeri, eller vad man nu har för halvt fanatiska åsikter om hästar.
Det är alltifrån bett, till sporrar, utfodring, inlärning, utrustning, klippning och hud fan vet vad som hävdas.
Allt skall nagelfaras och kommenteras och talas om att ”Jag har rätt och du har fel” gärna med tillägget att du är en komplett idiot, djurplågare osv också.
Att en häst har nacken som högsta punkt, är såklart där en GP häst bör vara, men vet ni?! Acke är ingen GP häst. Han går Lätt C (knappt) 😉
Han har aldrig i sitt liv gått ett dressyrprogram innan han kom hit vad jag vet. Här jobbar vi med att bjuda framåt, slappna av i rygg och överlinje och jobba med hela kroppen. Ett steg i taget. Rom byggdes inte på en dag.
Numera går han fram för drivning, tar förhållning, slappnar av och lyssnar på mig.
Vad gäller utbildning av hästar så är det lite så att för att bli starkare, all träning är inte perfekt från början. Varken för oss eller hästen.
För att kunna bli bättre behöver man träna på det som är jobbigt eller inte rätt. Gör om gör rätt.
Och varför ska jag behöva försvara mig och förklara detta för någon random tangentbordsryttare som enbart är ute efter att trycka ner folk.
Nej det behöver jag inte alls. Fast jag har såklart svårt att låta bli. 😂
Såklart man får kommentarer på nätet. Givetvis.
Men vet ni? Det är inte undra på att yngre ryttare får prestationsångest!
Jag är 51 år och kan ta det. Inte så lätt för yngre kanske…
Inte undra på att de vill att allt ska se perfekt ut.
Ha rätt utrustning, vara trådsmala, visa upp sådant som ser bra ut inför andra. Rosetter, omhoppningar utan nedslag. Är det dressyr hakar man på trenden med att visa upp
Nåde er annars, för då kommer alla fula kommentarer, nedsättande ord, kränkande bemötande och sådant som både förlöjligar och förödmjukar människor.
Vuxna människor. Man skäms ju. 🙄
Ibland är det bara helt enkelt bäst att vara tyst. Ibland tjänar man på det.
Har man inget snällt att skriva/ säga; så bara låt bli.
Det var dags för träning igen, ja förra veckan alltså, jag har semester fortfarande så har liksom inte haft tid att uppdatera 😂😂
Just nu är det kaffepaus och ska snart ut och klippa lite gräs. Det växer helt ohejdat nu. Kan bero en del på att man har frigående höns oxå- vi har nog byns mest välgödslade grönytor, haha .
För övrigt har det kommit några kycklingar, igen..mina hönor har tagit på sig det tunga uppdraget att befolka jorden med fler små varelser så just nu är det två hönor som samuppfostrar 6 kycklingar.
Förra onsdagen åkte vi alltså till Norrköping för lite träning för Lotta igen. Det var andra gången vi var där och denna gången följde sidekicken Catarina med. Det var inte fullt lika varmt den dagen som det var veckan innan, och det var då en evig tur. 😂
Det är jobbigt med träning ändå ju!
Jag bestämde mig för att testa att inte longera innan utan promenerade en stund med honom innan jag satt upp, Han blev dock lite spänd när vi skulle gå iväg, inte när jag satt upp, så jag stannade och gjorde halt och klappade och pratade med honom tills han slappnade av, och han förstod att det inte skulle hända så mycket. Sedan skötte han sig finfint.
Catarina tycker att Acke är liten och i behändig storlek 😂
Efter lite framridning i ridhuset så kom Lotta ner och vi fick börja jogga igång.
Acke kändes lite jämnare i formen än förra gången. Jag har jobbat lite mera konsekvent sedan sist men jag behöver ändå våga kräva lite mer av honom. Att när vi ”är på jobbet så jobbar vi” liksom .
Att jag inte låter mig nöja mig med bara ok och han sköter sig utan att jag behöver ställa lite mer krav än så.
Han kändes mjuk och fin i sidorna. Han spänner till i underhalsen och släpper inte igenom eftergiften riktigt, så jag behöver vara mer noga med att rida framåt till handen. Att han reagerar framåt och jag inte nöjer mig med ganska bra så det blir nån slags mellanmjölk av ridningen.
Skärpning för piloten att ta sig ur komfortzonen där!!
I galoppen får jag jobba med samma sak som i traven, att rida fram till handen.
Att inte släppa igenom fattningar som inte föregås av att vara rätt i traven.
Och att hela tiden känna att han är på väg framåt. Acke har nog liksom aldrig lärt sig vad bjudning är som det känns.
Vi får helt enkelt fortsätta jobba vidare hemma tills nästa gång. Vi fick med oss lite bra övningar och tips att fortsätta med hemma. 💪
Nåja, nästa gång ska jag inte bara inta kaffe innan vi åker; jag ska dricka vatten också. För efteråt höll jag på att svimma, och hade tur Catarina var med mig. Hon tog Acke och gick med efter att vi klätt av honom. Jag själv drack massor och satte mig med huvudet mellan knäna och mådde illa.
Det blev bättre efter en stund när jag druckit upp en liter vätskeersättning 🙄🙄 Jag har varit med om detta en gång förut men då på Icaparkeringen, och det berodde på ungefär samma sak- vätskebrist.
Det är riktigt otäckt men det är så lätt att hamna där när det är varmt, och man är kaffetant som jag.
För övrigt har vi demolerat lite täcken, stampat av oss skor och lite annat under senaste veckan.
Varmt väder= torkväder. Perfekt för den underbara sysslan som innebär tvätta täcken 😂 så tacksam för min högtryckstvätt såna här gånger.
Städade en heeeeelt förträngd del av stallet och hittade en hel hög med täcken jag glömt bort att jag hade 😂
Ja det fanns både nya och gamla. Och har nog kört iväg drygt 20 gamla trasiga till återvinningen. Förut var det Stig och Goggles, nu för tiden är det Acke och Goggles som demolerar….
Nåja det blev rent och snyggt efter att jag fick iväg allt skräp och kunde spola av golvet. Nu är det ett gäng täcken som ska tvättas men det är ju inte så himla skoj så tar några nu och då 😂
Passat på att tvätta lite schabrak och sånt också, syns det vilket som är favoritmärkena tro..hehe
Ja jag köper mycket hellre dessa märken begagnade än att köpa några som (enligt mig) är sämre i både passform och kvalitet.
Finns massor med skräp som är så löjligt dyra, som varken håller passformen eller ligger bra under sadeln. T.ex Equestrian Stockholm (ES) Ps of Sweden, Kentucky, Cavalleria Toscana och säkert några till.
Urdålig kvalitet för de priserna de kostar, och håller varken passform eller håller i övrigt. Men populära har de blivit ändå 😂
Nåja, det går oerhört mycket trender även inom hästeriet.
T.ex att ha extra långa bandagepaddar som går från mitt på hoven till ovanför carpus. (Så där bandagerade man förr när det inte fanns höga transportskydd, haha…) vete katten vilket syfte det kan ha i ridningen förutom att hästen möjligen sprattlar lite mer med benen då 😂
Personligen tycker jag att LeMieux , Equiline, Mattes, Bucas Max, de gamla smårutiga Back on Track, några Eskadronmodeller som är bäst kvalitet på. De håller i evigheter. Finns även några billigare som varit jättebra, t.ex Willabs smårutiga. Mias är bra ett tag men de blir så sladdriga i tyget rätt fort efter ett gäng tvättar.
Sen beror det säkert en del på sadel/ häst hur stilla schabraken ligger men modell och material gör nog det mesta.
Jag tvättar oftast mina schabrak efter varenda användning så de behöver ju hålla för det. det värsta jag vet är intorkad svett o smuts på schabrak och annat som är närmast hästen. Tänker att vi vill ju gärna ha rena kläder inför träning?!
Framförallt för att slippa skavsår.
Det har varit oerhört varma dagar, så hästarna har oftast varit ute på nätterna och inne på dagtid när det är som värst med insekter. Kommit mycket gråbromsar och dom bits ju över hela kroppen, till skillnad från de stora otäckorna som oftast sätter sig på ryggen och sidorna.
Tror jag fick 3 bett bara när jag klippte gräset en sväng igår morse. Vidrigt. Just nu inte så mycket mygg, det kanske beror på torkan?!
Före tvätt 🔝Efter tvätt 🔝
Nähepp , dags att ta tag i lite mera tvätt tror jag innan det är dags att ta ett pass med pållen lite senare. Lite varmt än faktiskt.
En vecka in på semestern redan, och här sitter jag i skuggan och dricker kaffe med sällskapet strosande runt bordet. De har såklart fått sina frukostar i vanlig ordning och sen knatar de runt här på gården bäst de vill. I denna värmen ligger de mest under buskar och träd och letar skugga, lite som jag med skillnaden att jag letar andra skuggiga ställen 😂
Ja självklart har de tillgång till vatten både inne i stallet, vid min trapp och utanför stallet också.
Hästarna har fått kommit in på dagarna och blivit duschade med svalt vatten innan de fått mat och sedan fått vila inne. Det är oerhörda mängder med både gråbroms (kallas visst blinningar häromkring?! ) och sen de äckliga stora fäbromsarna.
De stora går ju mest på ovansidan av hästarna så de kan inte bita igenom Rambotäckena tack och lov, men gråbromsarna biter gärna på alla ställen. 🙄🙄
Ja ni ser ju själva…
Så de är rätt nöjda få komma in i det lite svalare stallet ifred från insekterna och kunna vila lite. De har en ligghall men hur kul är det stå inne i den hela tiden man är i hagen?!
På natten är det lugnare och de kan gå omkring och beta istället. Och Mocca som är allergisk mot insekter blir fullkomligt ”panikslagen” bara hon hör de stora, även om just dom inte biter henne.
Jag har klippt klart insidan på granhäcken här hemma igår morse så nu tänker jag nog överlåta höjden till nån annan självmordskandidat som inte är höjdrädd 😂
Har tvättat några täcken och trasmattor ifrån stallet, there is more to come 😅😅 Fast tänker nog vänta in liiiite svalare väder.
Acke och jag har jobbat vidare och har två gånger klättrat upp UTAN att ha longerat innan. Tjoho!! Vilken seger!! Han uppförde sig precis som vanligt.
Har kunnat börja sitta ner lite mer i traven och jobba, och har börjat lite försiktigt med sidvärts och skolor. Lite öppna längs spåret med fokus på att vara avspänd och kunna förändra böjning och ställning utan att vingla iväg, och att hålla takten och framåtbjudningen.
Även provat lite på diagonalen med först skänkelvikning, att hålla linjen, lagom med tvärning och att hålla takt och balans. Sedan rida likadant men svagt leda in framdelen på linjen och hålla kvar ställningen efter hörnpasseringen. Några steg sedan rakt ut, är så lätt att rida för långa sekvenser.
Acke har varit riktigt duktig och fin när vi jobbat. Han protesterar sällan utan jobbar på, även om det suckas och stönas lite emellanåt 😂
Känner att jag har så mycket att jobba på med mig själv för att komma tillbaka till den ridstyrkan man hade förr. Men men… vi får ta en dag i taget. 💪
Här är lite bilder från igår kväll och lite strandhäng vid Hjälmaren. Gissa om det var skönt få svalka sig ordentligt!! 24 grader i vattnet ❤️
Måndag, ösregn och en rätt rolig dag på jobbet. Fina kollegor som gör att man kiknar av skratt ibland, livar verkligen upp en sån här grå måndag. Det här med att blanda allvar och humor, att bjuda på sig själv och att vara ett stöd när man behöver det. Det är bra kollegor det. Speciellt i detta jobbet som bjuder på så mycket utmaningar i fråga om kunskap, ödmjukhet, känslor och olika situationer som kräver mer än man kan tro.
Otroligt givande!
Nåja, helgen gick fort då den spenderades i Dala-Järna hos mina föräldrar. Passade på att klippa häckar och rensa ett land mellan skurarna.
Kom upp på fredag eftermiddag och efter maten blev det någon timme innan vi skulle åka mot Dalhalla, jag och syrran.
Så hann med klippa två häckar i alla fall.
17.30 kom syrran och hämtade mig och vi for till Dalhalla utanför Rättvik och konsert med Bryan Adams
Dalhalla är ett under av akustik och upplevelse, men bered er på en mjölksyreskapande promenad upp till parkeringen .
Bryan Adams var RIKTIGT bra. En av få artister som låter lika bra live som på platta. En blandning av gamla och nya låtar, och självklart de flesta klassikerna.
Min favorit är ju Run to you. ❤️
Han spelade oavbrutet i drygt två timmar utan paus och vi hade oerhörd tur med vädret. Ett par regndroppar ett par gånger men inte mer. Resten av kvällen var det strålande sol. Vi kom hem igen strax efter midnatt och det blev direkt till sängen.
Lördagen regnade det mest hela dagen. Tog mig ut och gjorde resten av häckarna och vi hjälptes åt att kratta ihop riset. Skönt när det är klart liksom.
Igår var det så dags att åka hem igen, idag började sista arbetsveckan innan semestern.
Och nästa vecka ska jag och Acke åka och träna för Lotta igen. Ska bli så roligt.
Förra veckan fick hästarna nya skor och blev vaccinerade då de fick ta det lugnt medans jag höll på med alla jäkla häckar här hemma. Lite kvar på hranhäscken men det får vänta lite tills vädret blir bättre.
Det här med årets höskörd har ju varit lite speciellt, fast i slutänden blev det inte så speciellt trots allt.
Här i byn har de sedan förra året grävt diken, grävt upp sten, sprängt och sen dragit fram kommunalt vatten och avlopp.
Hela byn har varit en enda stor byggarbetsplats bestående av grävmaskiner, traktorer och allsköns personal, avgränsningsstaket och betongsuggor och farthinder och en liten aning begränsad framkomlighet på den redan yttepyttesmala slingrande byvägen 😅
Men nu börjar det i alla fall så småningom bli klart, hurra!
De har alltså grävt över två av hövallarna. Den ena grävdes det längs med hela, och en bit in från kanten, och den andra grävdes det en bred gata diagonalt över hela. Så därför fick vi använda alla vallarna i år eftersom vi inte kunde ta på hela vanliga vallen.
Dessutom är två av vallarna väldigt gamla och var väldigt osäker på hur mycket gräs de skulle ge.
Eftersom det grävts och sedan lagts på nytt material ovanpå när rören var på plats så har det givetvis kommit upp massor med mindre stenar som i vissa fall studsat ut i gräset.
Så Anders fick order om att inte slå närmare än 2 meter från grävningarna. Så totalt av ca 12 ha vall blev mellan 8-9 ha slaget till slut.
Vi slängde på ca 3 ton med 27% gödning på det drygt en vecka in i maj. Det kunde varit två veckor tidigare men Lantmännens fraktbolag strulade till det🙄
Anders, som för övrigt är en fantastisk entreprenör att ha att göra med, kom och slog vallarna på torsdagen innan midsommar efter att regnet dragit förbi.
Det fick sedan ligga till dagen efter då jag strängade det. Blev en heldag med Valmeten då. Tar ju mest tid första dagen att lägga ihop strängarna.
Podd i öronen sås går tiden fort!
På midsommardagen skulle Anders komma och pressa vid 09, så åkte ut strax efter 07 och hann flytta strängarna på första gärdet och påbörja nästa innan de kom. Toppenbra torkväder då solen sken och det blåste ordentligt.
Hann stränga klart sista gärdet också innan han var klar med det andra. Så det flöt p bra. Inget krångel med vare sig traktor eller strängläggare, för då hade det ju varit lite sämre. 😂
Vi kör inte med en sån hövändate som sprider ut gräset, jag är av den bestämda åsikten att jag vill vara snäll på höstråna- bladen är ju tunnast och ju torrare hört blir desto sprödare blir bladen. Vänder man dem ideligen eller kör på högt varv och sprider det hårt så går gärna bladen sönder och blir liggande kvar på botten av vallen istället för att följa med balen in. Och det är ju bladen och näringen man vill åt.
Så jag vänder upp det på sträng när det är slaget och jag kör ganska långsamt när jag gör det.
Sedan brukar jag flytta på strängen innan press, dvs strängen vänds upp och ner och undersidan kan torka.
Höet kommer upp från marken när det strängas och torkar mycket fortare då det blåser igenom det.
Tycker det funkar bra, torkar fort, höet håller näringen i och med att det mesta av bladen följer med in i balen och det är lindrigt med jobb.
I år blev det 111 balar så runt 33 ton hö totalt.
Det är nåt slags märklig tillfredsställelse med raka linjer i alla fall…
Söndagen körde jag hem ett gäng balar, måndagen efter jobbet körde jag hem de sista. I hällregn och ett sjujäkla åskväder…Äntligen klart! Kändes som traktorsitsen satt kvar i häcken på en när man klev ur traktorn efter runt 7 timmar. 😂
Alltså en gammal traktor har inte jättebekväm sits…
Kört hem dem en och en från åkern, blir ju lite så när man jobbar mest själv. Så tagit lite tid, men har man bara nåt bra att lyssna på så går tiden fortare. 🤩
Nåja, nu ska det skickas in höanalys på det också. Lite spännande eftersom två är gamla vallar och det är mycket örter och sånt i dem.
Jaha, idag var det åter till verkligheten efter två veckors välbehövlig semester. Var upp till mina föräldrar och firade pappsen som fyllde hela 91 år förra lördagen. ❤️ ett par fina dagar med lite hundpromenad med syrran, och mest slappande, ätande och fikande 😂
Pappa Bruno 91 år firades såklart med Pinocchiotårta ❤️Promenad med syrran och min gudson Axels två hundar Bolt och Harry.
Dagarna går så himla fort bara.
I övrigt tillbringades de lediga dagarna med lite smått och gott, bland annat så åkte ju jag och Acke på träning,
Dagen efter träningen skrittades han bara och på onsdagen red jag ett kortare pass på banan. Han kändes rätt så mjuk och fin och vi jobbade vidare på det som vi gjorde på träningen.
I lördags var jag funktionär på en WE tävling som anordnades på Holmens anläggning, där vi tidigare var på Pay And Ride. Lite annorlunda och kul få se hur det går till och hur det skall vara. Jag satt i domarhuset och tog tid samt kontrollräknade poängen. Lagom lång dag då vi var klara vid 14 tiden.
The view from C….
Själv har jag lite problem med vänster knä som troligen är inflammerat då jag är svälld och har svårt att böja knäet. Nu går det ganska bra att gå ändå, det är att gå i trappor som är svårt när jag lär böja vänsterbenet. Likadant att hoppa ner från och upp i traktorn.
Man lär ju tänka sig för innan, inte så lätt 😂, är ju van att kroppen bara ska funka.
Gått hos sjukgymnast och gjort övningar i två månader, fått laser osv men blir inte det minsta bättre. Och i lördags när jag suttit hela förmiddagen så var knäet oerhört svällt och gick knappt böja.
Har gjort vanlig rtg och den visar bara pyttelite artros, men nu skulle i alla fall min läkare boka in en tid och sen får vi se om jag får MR och remiss till ortopeden förhoppningsvis. Vill ju ha reda vad som är fel och förhoppningsvis kunna göra nåt åt det också.
Acke kör med fotbad…varje dag 🙄
Idag var det fullt skubb på jobbet med att komma ikapp efter ledighet. Det var allt från att följa upp personärenden, göra arbetsplatsbesök och prata arbetsmiljö, till att svara i telefon och svara på mail, det är verkligen ett omväxlande jobb och man lär sig bokstavligt talat nåt nytt varje dag. 😄
Nu är hästarna och hönsen nattade, jag ska duscha och krypa i säng. Klockan ringer 0530 igen 😉
Ja i måndags åkte vi iväg på vår första dressyrträning jag och Acke.
Jag har tränat för Bosse i många år så det kändes lite annorlunda att åka iväg och träna för någon annan. Bosse har betytt så mycket för mig och hästarna, för min ridning och för min ridkänsla och förståelse. Så det känns ju egentligen inte alls roligt att det liksom inte blir så längre, att det inte är till honom vi åker.
Men tänker att man kanske kan få ta pension från att vara dressyrtränare när man passerat 85? Nä det tycker jag ju egentligen inte alls, haha.. för jag är ju lite egoist där.
Frågade i alla fall Bosse om råd med att hitta någon ny, jag vill ju ha samma sorts ridning. Samma lugna, konsekventa och insiktsfulla träning. Och fick ett par förslag som han trodde skulle passa mig.
På clinic med Bo Tibblin i Vingåker
Sagt och gjort så kontaktade jag Lotta Jerhammar- Cidheden som bor alldeles utanför Norrköping, och dit styrde vi kosan i måndags jag och Acke.
Han var jättesnäll att göra iordning och sadla och så fast han tutade lite. Men han var fullt hanterbar och ändå rätt lugn, vi träffade Lotta utanför och gick sedan in och longerade lite medans Lotta gjorde lite annat.
Acke tittade storögt på speglarna på kortsidan. Han tittade på läktarsidan och den var minsann lite läskig.
Längs hela medellinjen var det solkatter och dom använde Acke som cavaletti och gjorde stora steg över varje gång, hehe. Tittade lite och spände sig när det sprätte sand på sargen men var duktig annars i ridhuset. Gick att få ut honom i hörnen och längs spåret.
Vi fick börja med att jobba på volten i trav och hitta stödet på yttertygeln, små tempoväxlingar för att hitta lagom framåtbjudning, och strömma av med små halvhalter.
Flytta för innerskänkeln för att kunna möta upp med yttertygeln och hitta riktig eftergift.
Serpentiner och byta om volt, hitta nya yttersidan och eftergiften direkt och inte fuska med att länga ut tygeln.
Galoppen lite samma jobb och där det var jobbigare i vänster galopp. Avbrott och ny fattning, men inte förrän han är avspänd och i balans.
Det var jobbigare i vänster varv, när det blir det glider han iväg utåt, och jag får ingen eftergift genom yttertygeln, eftersom jag släpper iväg den och jag blir lite hängande i innertygeln istället när han känns tung.
Fick be om skrittpaus, jag höll på avled i värmen. Och jäklar vad dåligt flås jag har!! 😫😫😫
Så vi har lite att öva på hemma till nästa gång. Kondis och styrka på oss båda,!
Men Lotta var positiv och tyckte han såg mjuk ut och att han hade lätt att flytta på sig sidvärts. Att han var smidigare än han såg ut vara 😂
Hon tyckte han var jätteduktig med tanke på sadeltvång och annat.
Men det kändes skönt, för det är samma jobb vi har gjort hemma hittills. Eftergift och bjudning, takt och balans.
Det är samma sorts ridning jag känner så väl. Så det känns jättebra. 🥰
Snygg ansiktsfärg!! 😂
Vi skrittade av, och sedan klädde jag av Acke och lastade in honom när vi hade pustar klart.
Han fick liiiite mash med morötter i och jag drack ungefär 2 liter vatten och fick själaglad ta av mig stövlarna. Sedan åkte vi hemåt, och Acke fick en avspolning, lite arnikamassage och sedan gå ut i hagen och rulla och beta gräs 😍
Tisdagen blev det skrittjobb bara och igår ett kortare pass på banan. Han kändes riktigt fin trots han säkert haft lite träningsvärk. Mjuk och fin och vänster varv gick mycket lättare och han kändes nöjd och glad att jobba.
Så nu har vi lite att öva på tills det blir dags för träning nästa gång. Men jisses vad man lägger av sig i både styrka och kondis när man rider själv hemma. För då ger man sig ju mycket lättare när det blir jobbigt, haha. Inte undra på att man inte kommer vidare liksom.
Nä man behöver verkligen nån som gafflar på en så man inte maskar. Och som påminner en om alla fula små egenheter man lägger sig till med 🙈
Dressyrtanterna.com 