Dressyrtanterna.com

Midsommar

Soligt, varmt och en mild bris som fläktar lite lagom. Just nu alltså. I morse var det grått och lite duggregn så det såg ju inte speciellt upplyftande ut.

Men nu så…

Jag sitter och har lite kaffe- och vätskepaus vid utemöblerna. Hönsen knallar omkring och letar smaskiga saker på gräsmattan, och jag har en bra spellista med gamla godingar på i högtalaren på låg volym.

Ja det är rätt gött.

Ska strax hämta ut traktorn och göra lite mera nytta. Det ska hämtas in en ny höbal och det ska köras upp lite dammigt hö i skogen.

Sånt man kratta undan och som hamnat i en hög bredvid, ni vet.

I veckan var jag iväg till en ortopedläkare på en klinik i Eskilstuna för bedömning av min axel. Den som bidde kass efter vurpan från Ack för 1,5 månad sedan. Den gör i princip fortfarande lika ont som då. Vissa saker något bättre men andra sämre.

Var iväg till Västerås på vanlig skelettröntgen innan besöket. Glömde fråga men antar att den inte visade något för läkaren sa inget.

Så han gjorde en massa tester där jag skulle lyfta, böja, sträcka, spänna emot osv på olika sätt. Vissa rörelser gjorde ju så ont så jag höll på ramla av britsen, Det är ett jävla skit på ren svenska- min kropp ska ju bara fungera! Det här är ju heeeeelt värdelöst.

Ja jag vet det kunde såklart vara värre men ändå.

Så han skrev remiss till MR och det fick jag tid redan om 2 veckor för. Känns skönt man inte behöver vänta så länge. Risken är att en eller flera senor är av eller skadade eftersom jag har så ont förtfarande. Och det syns troligen på MR i alla fall.

Är de av så blir det operation för att det ska kunna läka. Är inte riktigt vad jag hade planerat för direkt det heller.

Nåja, för att se något positivt i det så är det rätt årstid när man har häst.

Läkaren frågade just det, hur går det om du har 3 hästar att ta hand om nu??

Tja det går väl, tar lite mera tid bara. Och man får tänka sig för hur man gör saker; man använder vattenslangen istället för att bära hinkar, man minimerar de saker som gör för ont.

Packar höpåsarna så gott det går med vänster hand, lägger på täcken från höger sida och använder mest vänster hand.

Så visst går det, tar som sagt lite mera tid bara. Är man envis så är man. 👍

Imorgon ska jag prova ta en svängom med röjsågen och slå nässlor och gräs runt ridbanan. Har inte provat med axeln om det funkar men vi får väl se. Är väl bara att testa.

Har tagit mig igenom första veckan på semestern snart, just det är ju inga problem. Det för att vara ledig är fantastiskt gött.

Hästarna får gå nere i den mindre gräshagen och beta för där är gräset så långt. Goggles har klarat sig från att känna av fång än, peppar peppar.. Han äter sin medicin varje dag i förebyggande syfte.

Ha en fin midsommarafton nu och var försiktiga med drickat, blir så jobbigt imorgon annars 🥰

Att jämföra äpplen med päron.

Såg en massa inlägg på sociala medier om tränslös dressyr och tror det var från England? Spännande!

Och vilka modiga människor! Själv har jag faktiskt aldrig provat med mina hästar som jag har nu. Förr, när man var yngre, så reds det ju mycket mera barbacka och i grimma osv utan att det var något konstigt.

Men tänker att ju äldre man blir desto mer inser man att man inte är odödlig. Och hur lätt det är att något händer och man blir skadad mer eller mindre allvarligt. Nu vill man gärna ha både hängslor och livrem när man rider.

Och som i mitt fall när man har hästarna själv hemma och har mest sig själv att tillgå till att fixa allt. Och jag är just nu justerad i en axel, var in på röntgen igår och specialistbesök om 2 veckor. Så det är ju lite sårbart.

Nåväl, det diskuterades hur utrustning gjorde att det framkallades stressbeteenden på tävlingsbanan och att den brittiska tränslösa tävlingen var ett steg i rätt riktning.

Sedan visade man en skimmel som genomförde delar av ett Grand Prix program med halsrem och sadel.

De andra ekipagen som det jämfördes med var tex Helix och Adrienne Lyle och Glamourdale och Charlotte Fry och de reds med sadel och kandar som på en ”vanlig” tävling och klippen var från olika tävlingar.

Det påtalades att ca var 5 e sekund visade de med kandar stressbeteende av olika slag på banan.

Och att den hästen med enbart halsring inte gjorde det.

Inlägget på tex Facebook finns här : https://www.facebook.com/share/v/18izbLMH99/?mibextid=wwXIfr och det är med filmerna.

Men det blir väldigt svårt att jämföra själva testen på något som helst sätt. Enligt mig.

Ska vi göra det så behöver vi nog först se vad som står i TR om HUR rörelserna ska utföras korrekt.

Jämför man hur de olika rörelserna utfördes rent kvalitetsmässigt på filmsnuttarna så blir det något annat.

En galoppsluta ska utföras så att hästen är böjd i bålen och formad i galoppens riktning. Om den utförs helt rak i halsen eller felställd så är det ett grundfel, vilket alltså inte rimligtvis är lika jobbigt för hästen. Rörelsen utförs inte korrekt och blir inte lika jobbig.

När en övergång från ökad trav till samlad trav inte blir bra är den ju inte korrekt utförd. När den blir för tvär, hästen slår upp huvudet och tappar bakbenen är den inte korrekt utförd, alltså inte lika jobbet.

När en galoppökning inte blir hela vägen utan hästen blir snabbare, mera markbunden, byter 10 m innan bokstaven osv, då är ju inte svårighetsgraden lika hög och såklart mindre jobbig.

Galoppiruett ska utföras så hästen är ställd och böjd i bålen i galoppsidan. Den skall inte vara utåtställd, då utförs rörelsen inte som den är tänkt och blir självklart inte lika jobbig. Det jobbiga är ju just att ha hästen formad i innersidan men ändå centrera piruetten, behålla rytm och samling och balans.

Att hästen under större frihet och mindre fysisk press visar mindre flykt- och stressbeteenden är fullt ”normalt” på något sätt. Det blir ju en annan svårighetsgrad som kräver mindre fysisk ansträngning att utföra.

Därmed inte sagt att vi nödvändigtvis vill se det på banan och poängen skall visa det också.

Absolut inte rumpor som går som en propeller, gapande munnar och hästar som upplevs stressade och visar andra konfliktbeteenden osv.

Gör den det så är den inte allt det som vi vill se på dressyrbanan såklart.

Vi vill se så välridna, lydiga, trygga men framförallt starka och atletiska hästar så de inte behöver känna stress av att vara på tävlingsbanan.

Men det är ju också ett lärande att utsätta dig för lite obekväma situationer, klara dem bättre och känna dig stolt och nöjd över att det blir bättre och bättre.

Lite som att prata inför publik. Det är ju sånt man som ung inte jättegärna ville göra men har lärt sig stå ut med under åren och idag kan det faktiskt vara rätt roligt till och med.

Grejen med dressyr är ju just att utföra fysiskt oerhört jobbiga rörelser i en för dem onaturlig miljö och att få det att se så enkelt och lätt ut som möjligt.

Så jag tror inte att det är att ha träns eller inte träns på som är själva saken, utan att svårighetsgraden som blir lägre, det blir mindre jobbigt och därmed enklare på de flesta sätt.

Men mindre korrekt i hur dressyrens rörelser utförs enligt regelboken.

Och ju mer vi tränar, desto starkare blir hästen i sin kropp, mera lyhörd och kan lyssna på ryttaren och hjälper/signaler istället för att bry sig så mycket om omgivningen och vad som händer där.

Sen är ju såklart olika hästar olika lämpade för tävling. Och det blir ju också en lite annan diskussion.

Vi vanliga Svenssons har de förutsättningar vi har vilket innebär att jobba med de hästar man har och göra det bästa av det.

Och det innebär att faktiskt träna. Och att tävla ibland om vi vill, vågar och kan. Och så länge vi inte får 8 or i snitt i vårt program behöver vi nog träna mera. 😉

Min Mocca som är ett ledarsto ut i hovspetsarna har aldrig fungerat bra på ”öppna” tävlingsplatser där hennes ledarstoegenskaper blir för starka. Hon vill ha kontroll på allt, och ser hon ut över både banor, framrudning, publik, parkering och uppstallning så har hon svårt att fokusera på ryttaren.

Hennes instinkter är ju att ha koll och där blir det svårt att påverka som ryttare, alltså undviker man de tävlingsplatserna.

Sen har vi Goggles som ju äldre och lydigare han blivit, och desto mer vi utsatt oss för det, blivit mindre tittig och mera ridbar med åren.

Acke, som nog varit lite socialt outsatt för jobbigare situationer behöver ut och se olika ställen, situationer och miljöer för att se att i det för honom bitvis otrygga, så är jag det trygga och att han kan lita på mig och lyssna på mig oavsett.

Det är ju det som utbildning av hästar går ut på. Hela livet.

Varma dagar

Måndag igen, och har haft en härligt lat ledig helg. Klippt lite gräs för det behöver man såklart göra. Jisses vad det drog igång och växte efter regnet när värmen kom. Och eftersom jag har ett gäng höns som får gå fritt så kan vi ju säga att gräset växer hejdlöst med all naturlig näring 😂

Den svala fläkten genom sovrummet när man har fönstren öppna och nästan fryser lite och kan krypa mera under täcket.

Älskar dessa försommarmorgnar när man kan sitta ute med kaffe och frukost.

Det är nog liksom bästa tiden på nåt vis. Syrenerna som blommar för fullt, fruktträden som redan har blommat över och allt annat liksom skjuter i höjden.

Och nässlorna. De förhatliga nässlorna som gör man lär springa med röjsåg och trimmer stup i minut 😂

I helgen kom det några kycklingar, det blev 4 för lilla Anita som troget ruvat sina ägg på bordet i gamla mjölkrummet.

Den sista blev dock troligen trampad på för den var död i morse när jag kom ut. Men 3 st som verkar friska och pigga och har precis fått flytta till barnkammaren med mamma.

Tre små med olika föreställningar men alla wyandotter.

Acke och jag jobbar vidare både från marken och ryggen. Eftersom min axel är lite ofrisk, ska för övrigt in på ny rtg imorgon och sen specialistläkarbesök om 2 veckor, så tar vi det lite lugnt med allt.

Vi jobbar på med att få honom mera genomsläpplig i kroppen och länga ut överlinjen på rätt sätt, dvs komma upp med ryggen lite mer och länga ut hela den stora kroppen.

Att täcka mer mark genom att bli elastisk, inte genom att springa fortare.

Men är lite nyanser man får jobba med- Rom byggdes inte på en dag. Han har sprungit tight i kroppen förmodligen i hela sitt liv och det är både svårt och jobbigt.

Här är en liten snutt när vi travar av bara.

Igår kväll efter den magnifika Elitloppsdagen ❤️ så tog vi oss en skrittur runt byn.,,

Ljuvligt väder och tänk er doften från rapsfälten som följer en. Acke var snäll och han tyckte nog det var en trevlig tur.

Raps…så långt ögat når….

Jaha, det är väl dags att börja fixa lite innan kvällsjobbet idag. Imorgon är jag ledig och onsdagen har jag tagit semester. Hade ju tänkt tävla då på kvällstävlingarna hemma men med min axel blev det inställt 😂 så jag får vara med och grooma åt Catarina som gör debut på dressyrbanan med Viggo istället. 🤩

Ha en fin dag!

Ôm Gud vill ô don hall!

Ja när ni läser det här har jag vaknat från min eftermiddagslur som behövs när man har natthelg. 😂 En närmast tropisk värme på förmiddagen. På eftermiddagen började det blåsa upp ordentligt och efter det kom det en kort regnskur. Nu skiner solen och det är fint om än lite blåsigt.

Skönt vi fått lite regn under veckan då det är så torrt i marken.

Äppelträden blommar för fullt, hiskeligt oklippta.

Förra veckan fick vi äntligen hem gödning till vallarna och kunde sprida ut det, lagom när regnet kom in. Toppenbra. Enda nackdelen är att det var exakt lika förra året- de frågade om vi ville ha leveransen i april eller maj. April sa vi, absolut vi ser till att ni har det under nästa vecka. Detta var i mitten av april.

Ringde dem den 11 maj och frågade vart gödningen var, den skulle kommit i april. Hon skulle ringa upp fraktarna! Hon återkom rätt snabbt. Jo men dom kan komma imorrn! Ojdå det var snabbt men eftersom vi ska lasta av själva så går ju inte det då, men dagen efter funka. Jajjemän, inga problem! Och de kom på utsatt tid sen då inga problem där.

Inte ett ljud om varför det inte kom i april som de sa från början,

Likadant förra året, då ringde jag och efterlyste leveransen. Hon i luren sa att det är ju levererat!

Ja det är möjligt att det är levererat men inte till oss i alla fall.

Jo men det står så här.

Ja men vi har inte fått några säckar alls serru. Du får nog kontakta fraktföretaget.

Efter långt om länge så återkom hon med ett gäng ursäkter att nån på fraktbolaget hade gjort fel.. jo men typ… han hade sett det var en order på väg ut men hade gjort nåt galet så han avbokade den, 🙄 tja, ingen bulle till den gubben på fredagsfikat.

Även för små bönder är det ju rätt viktigt att grejorna kommer i tid, vill gärna kunna slänga på gödningen när det är läge och innan det blir för sent.

Sen fattar jag att det säkert är mycket att koordinera med mindre och större leveranser osv men det är ju inte riktigt mitt bekymmer. Det är ju nåt de tar betalt för att lösa .

Och det är ju inte värre än att de hör av sig om det kör ihop sig så fattar man. Ibland känns det dock som att det prioriteras bara de större körningarna med de större mängderna.

Nåja gödningen kom i alla fall ut på gärdena till slut.

Jag har trots min värdelösa axel i alla fall tagit mig upp på pållen igen. Den gör förjävla ont i parti och minut. Eftersom det är höger så är det ju helt odugligt. Men måste ju bli bättre tänker jag. Sämst bara när det gör ont när man sover och piller inte hjälper. Jag smörjer med allsköns hästsmörjor jag har 😂 lindrar en liten stund.

Kan tipsa om Grön Gröt från Alyose som funkar på både häst och människa. En smörja med helt naturliga ingredienser som funkar jättebra på mjukdelsskador och sånt. Den hittar du —-> HÄR <—-

Hörni, ha en fin pingsthelg! Jag drar till jobbet igen och imorrn tänkte jag mig ett ridpass på banan om axeln uppför sig.

Som man säger på Järnamål;

Ôm Gud vill ô don hall.. (om gud vill och grejerna håller)

Långa dagar

En del dagar känns låååååååånga, andra är långa men känns korta. Idag var en sån ”kännaskortdag”.

Klockan ringde 0545. Upp slå igång kaffet, duscha och när man är klar så är kaffet klart,

Sen ut och mata och vattna djuren, klä på och släppa ut hästarna för i natt kom regnet. Hurra! Ut med hö och sen kolla till fjäderfäna som fick vara inomhus. Sen in och göra klart innan avfärd till jobbet 07.30.

Jobb 08-20.45. En sån där dag när man fått mycket gjort, bra saker och så. Dagen gick fort trots att det blir många timmar. Ut från jobbet 20.55. Tanka på vägen hem och sedan hemma vid 21.30. Då hade man ju stallet kvar med mockning osv. Så precis nu (22.35) så är jag klar och har nattat djuren, 👍

En helt vanlig dag alltså….

Resten av veckan har jag semester och ledig helg. Tanken var ju att jag och Acke skulle tagit oss till Dalarna för tävling i helgen. Men efter förra helgens generalrodeo så bidde ju inte det nåt. 😂

Min axel är inte riktigt i form alls för sånt. Men men..

Imorrn ska i alla fall jag och Malin ut och käka lunch. Saknar henne på jobbet så behöver lite Malintid så vi bestämde oss för att luncha imorgon.

Allt börjar blomma, vinbärsbuskar, körsbär och alla fruktträden. Häggen blommar och snart slår syrenerna ut också. En ljuvlig tid ❤️

Äntligen..

Ja nu har det gått så där långt sedan senaste inlägget igen. Är ju helt hopplös på att komma ihåg saker. Tänker så ofta att ”det där måste jag göra ett inlägg om”och sedan glömmer jag bort det lika fort igen.

Är ju allt ifrån knäppa inlägg på sociala medier till diskussioner och praktiska prylar, som till vad som hänt med hästarna. Herregud det är ju nästan omöjligt att inte ha åsikter om såååå mycket. Hehe

Just denna veckan blev det tydligt med att man kan gå in och tycka till om ändringarna inför 2027. Passa på och gör det, för är en del större förändringar.

Länk finns —->> HÄR till TR.

Som tex kvalreglerna i dressyren som nu är tillbaka till att man måste kvala sig från Lätt A5 och Lätt A6 för att få starta Medelsvår B1. Man ska alltså kvala sig från en klass utan byten för att få starta i en klass med två byten. En klass där många domare för övrigt sätter poäng på lösgjordheten som ligger över 6 trots man fått underkänt på båda bytena. Känns som att då försvinner lite syftet med klassen. Eller är det jag som tänker fel där?

Det är väl fokus på att bytena skall sitta i Msv B1 för att man ska få starta en svårare klass med fler byten. Det trodde i alla fall jag var syftet med den klassen.

Dessutom är alla kvalgränser höjda till 64%. Gissningsvis inte heller det är väl något som gynnar fler starter inom dressyren.

Dressyren brottas ju med väldigt låga antal starter på väldigt många tävlingar. Minns när jag var ut de första starterna med Goggles, oftast 20-30 starter i klasserna. Lite skillnad mot idag när det ibland inte ens blir någon anmäld eller 2-3 starter då har ju något gått fel…

Just denna veckan är jag i alla fall hemma för min axel är lite småtrasig eftersom Acke i söndags upplevde en minut av att vara Broncowannabe igen så jag for i backen like a jordfräs. Landade på höger axel och höft, så är synnerligen blå på höften och axeln fungerar hm tja väldigt mycket sämre.

Men han är söt 🥰

Var in och röntgade men det var inga skelettskador, så är väl muskler ligament och andra mjukdelar som fått sig en ordentlig smäll. Vissa moment går inte göra trots jag hållit mig lugn hela veckan, som att lyfta med belastning, sträcka eller dra emot sig armen i belastning.

Tex ta på sig bh ni vet, att dra armen bakom ryggen och dra Afram bh-n innan man knäpper den på framsidan, ett helt jäkla företag, Tvätta håret med båda händerna, diska, borsta håret, skära mat osv. Nåja, det blir väl bättre men såna här gånger upptäcker man hur mycket man behöver båda armarna och hur mycket man gör med just höger.

Så våra planer med träning och sådant dock läggas på is litegrann och omplaneras.

Hur som helst så har vi börjat hoppträna lite och har hunnit med två träningar för Niklas Jonsson.Det har varit jobbigt men ack så roligt och framförallt nyttigt. Allt handlar ju i vanlig ordning om grundridning och har haft nytta av övningarna mycket i det vanliga dressyrjobbet också.

Första träningen hade vi ordentlig träningsvärk dagen efter och Acke blev väldigt trött i slutet av träningen. Vi fick jobba med galoppbanan för att hitta lite större galoppsprång. Niklas identifierade våra problem efter framridningen redan och de stämde ju väldigt bra. Acke behöver få större språng, ja jag ska ju inte rida fortare som en del tror utan hitta lite luftigare rymligare språng, så vi får honom släppa igenom överblicken lite bättre och framförallt bli mera loss i bogpartiet där han blir kort och spänd. Vi ska försöka få honom mera elastisk i sina rörelser.

Det kommer ju såklart att ta sin tid men Rom byggdes inte på en dag… Bra gymnastik och konditionsträning för oss båda!

Bommarna låg längs långsidan och vi skulle börja med hitta rätt antal språng och jag fick ju börja med att våga rida mer, vara oerhört mjuk i kontakten. Sedan lade han upp låga hinder där bommarna legat och samma jobb.

På slutet hoppade vi en liten bana, och när Acke blev trött tjurade han ihop och ville inte gå fram. Till slut släppte det och vi gjorde några språng på bra sätt och avslutade så.

Två veckor senare så var vi på träning nummer två. Vi hade övat på lite galopp hemma så coachen tyckte att det var bättre och jag kände själv att det kändes lättare.

Men det är märkligt vad fort man lägger av sig hoppningen och kommer ifrån det. Man blir osäker och tappar lätt mod, tänk att så var det ju inte när man var yngre. Men är väl bara att öva på.

Emellanåt lyckades jag till och med råka rida på ett galoppsprång för lite när vi övade bommar / små hinder. 😂 Fast det blev ju inte heller bra haha, lagom är bäst. Liknande jobb som gången innan med att rida större språng, mjuk kontakt och fokusera på lösningen- inte problemet. Har så lätt att sitta och tro han ska stanna och då gör han ju självklart det. Istället behöver jag ju fokusera på att rida och hur vi ska ta oss över på bästa sätt.

Som sagt, vi är ju blåbär både han och jag och framförallt ihop haha.

Lägger in lite video som jag nog har i mobilen.

För övrigt håller jag på att rensa lite i gömmorna, har alldeles för mycket saker. Slänger ut en del på Vinted, vill ni följa mig där heter jag Stropullan

Ska försöka skärpa mig igen då…-lovar försiktigt- att uppdatera oftare…

Passa på att njuta av solen om ni har tid och möjlighet.. 😘

Att jobba med Acke.

Att som 50-årig dressyrtant skaffa sig en avkastare till häst innebär ju en del annorlunda aktiviteter, både fysiskt och mentalt 😂

Ja Acke såldes ju som ett projekt då han inte varit igång på flera år. Han hade gått på lösdrift utan att bli riden eller jobbad de senaste två åren tror jag. Så det var ju lite som att skaffa sig en unghäst igen, fast med lite andra förutsättningar då.

Han hade en god del sadeltvång och min gissning är att han dessutom kan ha haft ont i magen pga ständig bantning eftersom han blir fet på luft.

Så allt som allt har han haft sadeltvång och samtidigt skrämt sina ägare och dragit lite fördel av det genom att sätta det i system också 😊

Sidor: 1 2

Soffläge

Ja här är det soffläge mest denna veckan. En redig förkylning med hosta, örvärk, nysningar deluxe, ont i bihålorna och migränliknande huvudvärk. Ingen feber då konstigt nog, men orkar ändå inget så här sovs det, vilas, sovs middag, tas en tupplur osv. Känns som jag snart får liggsår 😂

Men kunde varit värre, så är väl bara medicinera sig med Ipren o Alvedon, saltvattens nässpray och dricka mycket vatten. Är många på jobbet som varit sjuka så var väl helt enkelt min tur nu.

Hästarna fäller massor, eller ja i alla fall Goggles. De andra inte alls lika mycket än. Men det kommer väl.

Hönsen har mer eller mindre under hela vintern velat skaffa kycklingar. Eftersom det brukar bli så dåliga kläck när det är så kallt så valde jag att vänta tills för dryga två veckor sen. Då fick de ett gäng ägg var, så det ligger två systrar i en fotbadsbalja och ruvar 😂 på måndag eller tisdag borde det bli lite kycklingar.

Och idag fick även Lis-Beth 8 ägg att ligga på, gissa om det var en nöjd höna.

Hästarna tycker att det är toppen med vår 😂 inte matte…

Och här är ju ett vårtecken på riktigt;

Nu är det skidskyttedags från soffan! Första efter OStomrummet som blev efter flera veckors sportande från soffan. 😂

Nytt år, nya tag!

Ja jag är ju inte mycket för nyårslöften. Mest för att jag aldrig håller dem haha.. Men tänker att vilken dag som helst är en ny början, nyårsafton är ju en dag som vilken annan som helst. Det är väl mera beslutsamheten som sådan man ska hitta här i livet. Ungefär som att måndag är veckans första dag osv. Det beror ju på hur man ser det- allt är ju relativt på nåt sätt, eller hur?

Har varit oerhört dålig på att uppdatera här, föresatsen var nåt helt annat. Men det blir inte alltid som man tänkt som bekant.

Jag har varit väldigt trött en längre period, och saker prioriteras lätt bort när man inte har riktig ork. Eftersom jag sedan nästan två år tillbaka jobbat dagtid och raka veckor mest, och arbetet jag haft sista 2,5 åren tagit oerhört mycket energi, så har liksom hästarna kommit i skymundan.

Jag har varit så trött varje dag efter jobbat att jag kunnat lägga mig och sova. Mörkt när man åker och mörkt när man kommer hem under nästan halva året. Det här med raka veckor är inget för mig, och inte när man har hästarna hemma och sköter allt själv.

Och eftersom hästarna och tiden i stallet är det som får mig att må bra i själen, så har jag bestämt mig för att gå tillbaka till mitt vanliga jobb inom LSS igen. Så i mitten av januari så blir det arbete varannan helg igen och kvällar och journätter.

Har lärt mig oerhört mycket av att arbeta fackligt, både arbetsrättsligt, om arbetsmiljö, om organisationen hos en arbetsgivare och mycket annat. Jag kommer att ha en liten del kvar som HSO och lite sånt inom Funktionshinderområdet hos min arbetsgivare. Så släpper det inte totalt. Dessutom tänker jag att våldgästa tjejerna på Kommunals expedition när jag får lite sällskapsabstinens. ❤️

Det känns som ett bra beslut nu och ser fram emot att vara tillbaka till arbetet på gruppboendet.

Minns inte om jag uppdaterat om mitt och Ackes tävlande? Jag hade ju som mål att ta mig ut och göra en start. Och det gjorde vi också. Två gånger dessutom. Tack vare min sidekick Catarina som peppar och hejar på och dessutom följer med som ett stödben och hästskötare 🥰

Kanske får uppdatera om hösten bravader i egna inlägg 😉

Här är hästarna inne nu med radion på ifall det börjar smälla, de har mat och lysena på tills efter tolvslaget så de slipper det värsta så går jag ut och nattar dem sen.

Själv tänker jag sitta inne och kolla på tv med en filt över mig och lite varm glögg. Sjukstugan kom hit i form av feber och ont i kroppen och huvudet.

Ha ett gott nytt år så ses vi 2026. 🥂

Att dela med sig på sociala medier…

Ja hörni, det underbara med sociala medier är ju att det i alla fall väcker känslor. Hos alla. 😂

Antingen vill man inte se reels eller vissa människor och scrollar vidare (ofta)

Eller så tittar man, begrundar, är tyst och scrollar vidare.

Man kan också läsa och titta, berömma, vara konstruktiv om det är faktabaserat som delas.

Ibland ifrågasätta om det är konspirationsteorier eller rent hittepå.

Ibland gläds man med, berömmer, gråter av glädje för någon annans skull.

Eller uppmuntrar, peppar, kommer med glada tillrop eller bara helt enkelt roas av det man ser och läser.

Om någon mot förmodan frågar om råd eller tips, ge det utan att raljera eller kränka.

Man förföras, gråter eller mår illa av olust.

Jag vet inte hur många olika reaktioner man kan få inom ramen för sociala medier. Ni har säkert fler alternativ 😂

Men finns det någonstans det ALLTID kommer någon form av reaktioner som både är nedtryckande, förlöjligande, respektlösa, rent av felaktiga och sektliknande, så är det när man delar bilder, filmer, reels eller inlägg om hästar.

Vi pratar om ledord som respekt inom ridsporten. Känns som det finns en del att jobba på här!

Jag delade häromdagen en film på min häst Acke när vi tömkörde hemma på banan, Kommentaren från en helt okänd människa kom som ett brev på posten; Varför bakom lod???

Här är den filmen ⬇️

Tja… till att börja med så finns en historia om ryggproblem, magproblem, sadeltvång, och att han inte blivit utbildad. Han var en avkastare som de inte klarade av.

Punkt.

Det är förutsättningarna vi har.

VI HAR!

Inte Kyra Kyrklund eller Scott Brash.

VI!

Så vi jobbar med det vi har. Där vi är. Med våra förutsättningar.

Vi tar hjälp av utbildad och meriterad tränare och GPryttare. Tänker att det räcker så.

Jag är ingen GPryttare, har inget outtömligt bankkonto eller en partner som betalar allt. Jag har ingen fashionabel gård med alla moderniteter.

Jag jobbar heltid inom vården, har 3 hästar och ett gäng höns och tar hand om det själv. Jo jag har en ridbana hemma- guld värt. J

ag tränar när jag har råd och tid men oftast jobbar man på hemma. Som så många andra gör. Jag delar med mig av glädje och sorg på nätet, av framgångar och bakslag. Jag har blivit kritiserad och fått positivt.

Efter ett inlägg på Hippson skrev bland annat en fotograf som tydligen åker runt och smygfilmat och fotar på dressyrtävlingar, att jag skulle inte tala om hästvälfärd alls för med mitt foto i artikeln visade det att jag misshandlade och förstörde min häst eftersom hästen inte hade nacken som högsta punkt. 😂 nä såklart han inte hade- inte heller nån GP häst. Här är den bilden ⬇️⬇️⬇️

Varför ska någon som inte vet något om detta och våra förutsättningar antyda med sina kommentarer som följde att jag inte begrep att hästar som gick bakom lod inte kunde arbeta med vare sig rygg eller magmuskler.

Varför ska någon försöka förminska mig, en för dem helt random människa, och min ev kunskap och försöka få mig att tycka som den och tala om att jag har fel och plågar min häst?

Varför upprör min existens med hästarna andra? Om de inte hade vetat om att jag fanns så fanns det ju inget att reagera på, eller?!

Varför inte bara scrolla vidare?

Jo därför att hos dessa tangentbordsryttare som säger sig arbeta för hästens bästa, finns bara och endast det alternativet att deras åsikt är den enda rätta.

Och det går inte diskutera konstruktivt.

Likväl som de som endast och enbart anser att barfota är bra, skor är djurplågeri, eller vad man nu har för halvt fanatiska åsikter om hästar.

Det är alltifrån bett, till sporrar, utfodring, inlärning, utrustning, klippning och hud fan vet vad som hävdas.

Allt skall nagelfaras och kommenteras och talas om att ”Jag har rätt och du har fel” gärna med tillägget att du är en komplett idiot, djurplågare osv också.

Att en häst har nacken som högsta punkt, är såklart där en GP häst bör vara, men vet ni?! Acke är ingen GP häst. Han går Lätt C (knappt) 😉

Han har aldrig i sitt liv gått ett dressyrprogram innan han kom hit vad jag vet. Här jobbar vi med att bjuda framåt, slappna av i rygg och överlinje och jobba med hela kroppen. Ett steg i taget. Rom byggdes inte på en dag.

Numera går han fram för drivning, tar förhållning, slappnar av och lyssnar på mig.

Vad gäller utbildning av hästar så är det lite så att för att bli starkare, all träning är inte perfekt från början. Varken för oss eller hästen.

För att kunna bli bättre behöver man träna på det som är jobbigt eller inte rätt. Gör om gör rätt.

Och varför ska jag behöva försvara mig och förklara detta för någon random tangentbordsryttare som enbart är ute efter att trycka ner folk.

Nej det behöver jag inte alls. Fast jag har såklart svårt att låta bli. 😂

Såklart man får kommentarer på nätet. Givetvis.

Men vet ni? Det är inte undra på att yngre ryttare får prestationsångest!

Jag är 51 år och kan ta det. Inte så lätt för yngre kanske…

Inte undra på att de vill att allt ska se perfekt ut.

Ha rätt utrustning, vara trådsmala, visa upp sådant som ser bra ut inför andra. Rosetter, omhoppningar utan nedslag. Är det dressyr hakar man på trenden med att visa upp

Nåde er annars, för då kommer alla fula kommentarer, nedsättande ord, kränkande bemötande och sådant som både förlöjligar och förödmjukar människor.

Vuxna människor. Man skäms ju. 🙄

Ibland är det bara helt enkelt bäst att vara tyst. Ibland tjänar man på det.

Har man inget snällt att skriva/ säga; så bara låt bli.