Som jag skrivit i tidigare inlägg så funderar man ibland på vad som gör att det som kallats sunt förnuft verkar ha om inte försvunnit, så i alla fall förminskats.
För i hästvärlden har det ändå blivit mycket mindre av det om man läser kommentarsfält på sociala medier, eller i diskussionsforum av olika slag, bilder som läggs upp osv.
Det verkar många gånger som att de som kan predika om (enligt dem) sakers förträfflighet, och predikar högst, de lyckas på något märkligt vis övertyga många trots att det går emot både logik och sk sunt förnuft.
Eller det som förr kallades sunt förnuft kanske inte ens finns längre?
På Wikipedia är förklaringen till sunt förnuft denna;
Sunt förnuft är en vardaglig benämning på sådant förnuft som rör sig på en alldaglig och lättförståelig nivå. I lite mer detalj kan detta dels innebära en sund och normal förstånds– och omdömesförmåga, dels den allmänna meningen — det vill säga samlingen av de åsikter om världen och tillvaron i allmänhet som delas av alla med ett allmänt sunt förnuft. En person med sunt förnuft har med andra ord förståelse för vardagliga problem, och/eller intuitiv uppfattning om rätt och fel.
”En sund och normal förstånds- och omdömesförmåga…”
Alltså sånt man borde kunna räkna ut genom att tänka lite logiskt- dvs handling och konsekvens. I detta fallet är det alltså rent logiska saker och dess konsekvenser.
Detta med rundbalar av hö och hur man fodrar med dem i hagen. Ett exempel bara.
Vad vill vi åstadkomma med själva grejen (att ge hästen fri tillgång på mat i hagen)?
Ja gissningsvis att hästen ska kunna äta när den vill i hagen. Då håller den magen igång genom att kunna tugga större delen av dygnet. Det minskar stress och tristess genom att den aldrig blir hungrig. En svårfödd häst har lättare kunna ta upp näringen om den är jämnt fördelad över dygnet istället för få och stora givor.
En följd är ju också att man minskar kolikrisken genom att magarna hålls igång. (Förutsatt att de har fri tillgång till vatten då också såklart.)
För många är det enklare att se till att hästen har fri tillgång på mat, kanske en del beroende på hur man jobbar själv också. För alla har inte anställda som kan göra det, står uppstallade eller har tidsinställd fodringsmekanik i hagen.
Man vill heller inte att hästen ska skada sig fast den har fri tillgång så klart.
Man vill att höet ska vara av god hygienisk kvalitet, eller hur? Dammigt eller rent av mögligt hö kan man ju kontrollera genom att lukta, känna, se och skaka på höet. Så man iaf kontrollerar det man kan med syn, lukt osv innan man ger det till hästen.
Varje inplastad höbal har ju en egen unik variant av ensileringsprocess. Det är olika mycket damm, sporer, fukthalt och ev mögel/ svamp i varje bal. Beroende på hur ensileringsprocessen blev i just den balen.
Det gör varje bal unik.
Tio balar kan vara fina och en är dålig.
Även om de kommer från samma gärde.
Även om de är rullade och plastade alldeles efter varann.
Även om höet är vänt och strängat under samma pass på åkern.
Även om höet är slaget samma dag.
Vissa balar luktar lite mera syrligt, andra mindre.
Vissa balar kan ha lite svamptillväxt, andra inte.
De flesta balar kan vara jättefina, men någon annan med en mögelfläck på utsidan, på en kant eller inuti. Fast den förra balen inte alls hade det.
Man ska även kolla så att inte plasten är trasig på balen eller att det är tex sorkhål i botten på balen för då ska man kassera den.
Det vi inte kan se med blotta ögat är tex Botulinumbakterien. Den är osynlig för ögat. Där hoppas man ju såklart att det inte kommit in tex något dött djur i balen vid skörd (tex sork) eller tuvor med jord på så att bakterien kan växa till inuti balen. Att den som slagit höet varit noga och inte slagit alldeles för nära marken och fått med jord tex.
Mot Botulism finns vaccin att vaccinera pållarna med. Tack och lov rätt så ovanligt vad jag vet, att hästar ändå får just det.
Men för att kunna kontrollera höet förutsätter ju att man tar bort såväl plasten som nätet?
Vi har ju inte röntgensyn nån av oss vad jag vet.
Alltså kan man inte se igenom plast och nät.
Dvs för att veta att vi fodrar hästen med bra hö, så måste vi ta bort plast och nät.
Kan vi vara överens om det?? Det rent logiska i att vi faktiskt inte har röntgensyn alltså. Och därför inte kan se in i balen.
Om man nu vet detta om hösilagebalar. Vilket jag förutsätter (och såklart hoppas) att hästmänniskor vet och har kunskap om och förstår.
Hur kan det då komma sig att väldigt många människor ställer ut en hörsilagebal i hagen, genom att bara ta bort plasten av en del av balen?? Tar bort lite på en sida. Eller tar bort som ett lock.
För då kan man ju inte se vad man ger hästen för mat. Eller hur??
Är det så illa att det beror på lathet? Att man inte orkar kratta dagligen runt höbalen för att hålla rent??
För alla vet ju att hästar gräver i höet, kissar och bajsar i det, rullar och tja gud vet vad. De river gärna ut höet i alla fall. Och det blir rätt mycket spill.
Alternativet till det kan ju vara att man skaffar en foderring eller höhäck för att minska spill och svinn av höet.
Eller beror det att man inte kan tänka logiskt och använda sk sunt förnuft?
Eller har de lyssnat på andra som sagt ex vis ”äsch det har alltid gått bra hos mig” och fått rådet att de kan göra som på bilden jag googlade fram.
Risken är ju att man fodrar med dåligt hö vilket gör hästen sjuk, antingen akut eller på längre sikt.
Risken är också att hästen fastnar och skadar sig på de mest märkliga och otäcka sätt. Tex nätet inuti har tunna nylontrådar som liknar fiskelina och kan utan större problem fastna i och mellan tänder och annat på hästarna.
Risken är även att hästen får i sig plast med kolik/ tarmvred och ev buköppning som följd. Om den överlever. Balplasten tar dessutom lukt och smak från silage så hästarna kan lätt tugga i sig av det också av bara farten, för den smakade ju gott.
Eller är det så enkelt som att det är enkelt och praktiskt och arbetsbesparande? Dvs att man har blivit bekväm och lat.
Det är bara en av många ologiska saker jag funderar över. Just i hästvärlden, för det är ju där man tillbringar mycket tid. Men även i övrigt.
Jag vet inte. Men jag undrar. Och förundras.
Över brist på logik.
Över brist på kunskap.
Och över bristen på ”sunt förnuft.”
Dressyrtanterna.com 