Doping och foder

På Ridsports sida idag går det att läsa om foder som är kontaminerat med dopingklassade medel som inte får användas i djurfoder i Sverige. Utomlands används den sortens ämne, Zilpaterol, som tillväxtmedel till nötkreatur. Som någon i kommentarsfältet på Facebook skrev att den hört nån användare av fodret säga- ”hästen har aldrig varit finare” Nä tro fasen det 😂. Och kommentarerna på Facebook om artikeln blev många och långa.

Här är artikeln med lista på vilket foder det gäller från Horse and Hound. https://www.horseandhound.co.uk/news/more-horse-feed-companies-affected-by-zilpaterol-contamination-728316?fbclid=IwAR1W75rBWN1KnwoJvemo652lWCLyoOS61T5CDbSlSvT9tmRRIXUqmH81T-Y

Det gäller bland annat ett foder som är väldigt populärt i Sverige nu för tiden, Saracen. (De har bla fina reklampelare i form av Charlotte duJardin och Carl Hester) men är några märken till som står i länken.

Grejen med detta dopingklassade preparat är att det hittats i melassen som används i fodret men själva ämnet behöver inte specificeras på innehållsdeklarationen konstigt nog.

Min fundering är varför så många utrikesproducerade foder blivit så himla populära i Sverige? Jag vet många som enbart ger fullfoder som visserligen är enkelt och hantera men också faktiskt blir väldigt dyrt. Och att man egentligen inte har en aning om vad som gäller med innehållet och reglerna, eller alltså alls vad det innehåller.

Planering

I år blev ju ingenting sig likt iom pandemin. Jobbet blev lite annorlunda, privatlivet påverkades ju också givetvis och likaså hästlivet vad gäller träning och tävling.

Nu har ju jag personligen klarat mig bra på alla sätt och vis och sluppit sjukdom, tack och lov. Men planering vad gäller hästarna blev ju lite annorlunda, men bra på många sätt. Och gissar många hästar nog mådde bra av att det inte blev så mycket tävlingar under första halvåret iår.

För vår del kunde vi fokusera på att träna mera och det var riktigt nyttigt. 💪 och har sån tur så har tränaren på nära avstånd så vi kunnat träna rätt ofta.

Nu framöver så gäller det att fortsätta på det sättet vi gjort hittills, att bli starka och jobba vidare med grunderna så att vi orkar göra krumelurerna. Min tränare är ledig fram till i slutet av november så vi passar på ta lite vintervila tills han är tillbaka så Goggles får lite ledigt ett par veckor. Han har jobbat på så fint hela året. ❤️

Denna veckan ska vi ut joddla runt lite i skogen och sen jobba lite lättare pass på banan. Jag jobbar dessutom i helgen så får bli så. Nästa vecka kommer Robban och skor om pållarna. Sadelkoll förhoppningsvis veckan efter och sen blir det sista tävlingen för året och då ska vi prova oss på en Prix St George.

Med Goggles lär man sig att ta en dag i taget och inte planera för långt framåt, han lyckas med det omöjliga att skada sig och allt möjligt annat så man vet aldrig vad som väntar runt hörnet 😂

(Idag var det inte lika soligt o fint som på bilden dock )

Pay & Ride och solig helg.

Hämtade ut sadeln förra veckan och provred den såklart direkt. Lite svårt med en sadel som har helt ny stoppning då den känns lite ”rullig” i början och inte satt sig riktigt.

Fick med bra skötselråd om hur man bäst gör. Så jag gjorde så. Upplevde första provridningen (innan åtgärderna) att jag inte riktigt fick stöd av knästöden så bestämde mig att korta lädren ett hål denna gång men då blev de för korta istället så dagen efter längde jag dem igen och det kändes bra. Jättemärkligt 😂 nåja sadeln känns bra i alla fall och tror den kommer ligga riktigt bra bara stoppningen satt sig. Förhoppningsvis kommer Mia hit i november och då kan vi få den kollad om den ligger bra. 👍

Och behöver ni hjälp med att få sadel tillpassad, utprovad, stoppad eller nåt annat sadelfix gjort så finns Mia som är riktig sadelmakare med gedigen utbildning och stort kunnande här; https://sadelmakare.biz/

Igår åkte vi på Pay and Ride på Holmen för Intermediere domare och hade bestämt mig för att rida igenom Prix St George programmet. Red ett pass hemma på banan på lördagen och Goggles kändes fin och mjuk i kroppen. Men jobbade mest grundton och inte några rörelser ur programmet.

Jag har dessutom en rätt liten bana hemma, knappt 20×40 m, så är svårt att träna själva linjerna och delar ur programmet. iaf så att de blir som i programmet.

Hade kandaret på, tänkte jag behöver kunna få lite grepp om honom när han blir spänd. Han var riktigt avspänd och fin på framridningen. Kändes framme för hjälperna och lätt i handen.

Inridningen kändes jättebra, Mellantraven blev lite återhållen, Öppnan lite vinglig på linjen då han stod emot lite. 8 meters volter är jättesmå! Haha men tydligen blev den bra, Slutan stod han emot lite. Ökade traven har vi svårt för och behöver öva mera på att växla tempo och att längs ordentligt. Skolorna åt andra hållet lite likadant att han stod emot lite men volten blev för stor istället.

Skrittpiruetterna bra och han höll takten bra i samlade skritten. Den kan lätt bli spänd och tappa fyrtakten, ökade skritten lite kort. Fattningen ok sen var jag sen och förberedde inte galoppslutorna tillräckligt, fick ett mindre bra hörn och var inte riktigt förberedd. Så kom ut vid X gjorde ok byte men blev sen på nästa sluta istället. Bytet efter var ok. Inför första piruetten slog han ifrån sig när jag samlade och förberedde men tog drivningen bra, tjurade inte, och kunde vända hyfsat bra ändå. Bytet på kortsidan ok. Nästa piruett blev väl lång förberedelse på och den blev stor, han slog om innan spåret men korrigerade och bytte tillbaka så att vi kunde göra ett riktigt byte vid C. Första serien, fyrorna, tog han första men inte andra bytet så blev bara 3 byten o inte så bra. Red fram ordentligt och tänkte att nu jäklar- nästa diagonal så ska han gå fram. Och treorna satt helt ok. Inte helt raka men rena och på hjälperna! 💪Galoppökning ok, uppridningen stod han emot så jag fick rida allt vad tygen höll för han inte skulle lägga av. 😂

Riktigt nöjd ändå att han kändes så ok. Rörelserna kommer fort i programmet och man måste vara förberedd och rida hela tiden för att hinna med och det ska bli bra. Jag har ju inte den rutinen på det här så behöver öva mera program också, det känner jag ju!

Vi fick prick 60% trots att ena serien var helkass! Skitnöjd med det 😍😍

Ja jag gjorde diagonalerna i fel ordning därför kom dom på fel rad i protokollet 🙈 så fick dra bort -2 för felridning också.

Vi åkte hem och Goggles fick gå ut i solen efter lite borstning och täckesbyte. Rullade så det stod härliga till! Skööööönt… Jag fixade klart i stallet och gick in och gjorde lite mat till mig själv efter att hönsen och hästarna fått mat.

Idag är det soligt och kyligt. Eldar i köksspisen och det blir så himla skön värme inne. Sen blir det jobb på eftermiddagen. Ha en fin måndag allihop och passa på att njuta av solen om ni kan ❤️

Snart så..

Idag skickas min sadel till mig och ska bli så spännande prova den! Få se om den blir så bra som vi tror och hoppas. Och om jag kommer trivas i den. Fast det tror jag, ridit i den ett kortare pass och kändes mjuk och skön. 👍

Goggles har en lite speciell rygg så det kanske krävs lite justeringar av den men det visar sig.

Det blev en Amerigo Cortina som är lite annorlunda att sitta i mot Pasubion jag har just nu. 👍

I övrigt har Goggles fått två vilodagar efter tävlingen. Igår hade alla tre hästarna rally i hagen och dundrade runt som om ett lejon jagade dom, inblandat med en massa hopp och skutt och bus. Så härligt se!

Till helgen ska vi på Pay and Ride och rida igenom St George programmet som vi ska starta i november om allt går som det ska 🙈🙈

Att nå ett STORT mål, efter ca 30 år.

Känslan nu..den är så svår att beskriva! så ogreppbart och så overkligt, och såååååå efterlängtat. ❤️

Från att som barn och tonåring läsa Ridsport etc, titta på 10 i topp listorna med Ulla Håkansson och alla kändisar man växte upp med att beundra, och drömma om och längta efter att kunna rida i frack (och på den tiden hatt förstås)

Det var liksom det ultimata- frack! Så elegant, så proffsigt, så vackert och…så ouppnåeligt. För en liten tjej utan egen häst, som hade såna drömmar och visioner.

Och här är vi nu, jag och Goggles. Får tävla i frack 😍

I helgen gjorde vi så till slut debut i Medelsvår A och jag har varit såååååå nervös innan! Mådde illa hela lördagen, ända tills vi red ett pass på banan för då kändes det bra och det släppte lite. Vi skulle ju egentligen provat på en Medelsvår A redan i november förra året men då inträffade ju Goggles svåra skada och allt blev liksom upp och ner.

Nåja, vi åkte till Hammarö med förväntan om att ta oss igenom programmet hyfsat och att han inte skulle vara så spänd inomhus.

Det regnade massor på vägen dit och var nästan lite otäckt efter vägen med allt vatten. Men när vi närmade oss Karlstad lättade vädret upp lite och det höll uppe. Jag har inte varit till Hammarö förut men det var stort och bra med två framridningsbsnor ute, ett litet ridhus och sen stora ridhuset som var tävlingsbana.

Han hade stenkoll på allt från han klev ut ur transporten. Tittade på skogen när vi red fram, på hindermaterial och transporter, hästar i hagarna och diverse annat. Men försökte hålla fokus på att rida fram som vi gör på träningarna hemma. Hade med mig i huvudet sånt som jag skulle tänka på, och vissa övningar för att förbereda inför rörelser i programmet och inför piruetterna.

Hade satt på kandaret för att kunna få lite mera ”grepp” om honom när han blir spänd, då han blir öppen i form och biter tag i bettet istället för att ge efter när jag försöker påverka.

När vi kom in så tittade han lite men höll sig på mattan, och kände jag hade mycket bättre grepp om honom mot förra tävlingen. 👍 tänkte att nu jäklar gör vi det här som vi är här för!!

Jag log nog mest genom programmet men kände också att jag red och påverkade hela tiden. Sen såklart kan man ju i efterhand komma på massor med saker som man kunnat göra bättre. 😂

Lite småhack här och där, fick inte riktigt stöd i tyglarna då han bromsade upp lite men han gjorde det mesta bra. Inför första piruetten var jag nog lite grov i hjälperna för han bytte i varje innan piruetten så den blev ju inte så bra. 😂 Inför den andra piruetten tappade han lite galopp precis på väg in i piruetten men han tog drivningen jättebra och istället för att lägga av och bryta av eller tjura så tog han tag i det igen och vände jättefint 😍 serien var ren men lite vinglig. Jag blir nog lite övertydlig i hjälperna där.

När vi Skrittade ut var jag sååååå lycklig, och lättad, att vi faktiskt gjort det! Att vi överlevde, ja det kändes så haha! Att han skötte sig så fint! Hoppade av och kramade honom länge!! ❤️ Fina fina killen!!!

Sola sken i Karlsta!

Vilken resa det varit hittills!

Vilket delmål vi uppnått!

Vilken jäkla grej! ❤️

Vi fick ihop 58% i debuten!! Trots en del små hack och missar, samlade kommentarerna var att han behöver komma lite mera i samling och uppförsbacke och det beror ju såklart på att han kryper ihop lite när kandaret är på och han blir spänd och inte går fram till handen riktigt.

Men överlag väldigt positiv kritik av alla tre domare 😍😍 och vi åkte nöjda och glada hemåt igen. Uppehåll och lite bättre körväder också så kändes ännu bättre.

I likhet med många andra så lider jag av en bedrövligt dålig självkänsla. Framförallt i ridsportvärlden kanske och framförallt idag i sociala mediers tid, där man ska vara smal, snygg och elegant, ha vissa märken på grejor och kläder, ha hästlastbil, gärna ridhus, en groom som fotar och filmar och lägger ut så det syns. Man ska ha råd och tid till allt. Och riktigt sånt är ju inte mitt liv 😂 Och man ska dela på alla medier om alla rosetter och höga procent man erhåller, sånt är ju viktigt tydligen.

Men bara det, sämre tävlingsdagar utan rosetter nämns oftast inte.

Jag har ständigt med mig tankar om att vi inte ”hör hemma” i den klassen vi tävlar, att vi inte gör saker nog bra för att passa in. Att alla andra är mycket bättre och duktigare, ser elegantare ut och gör bättre ifrån sig än vi och jag gör. Jag delar både dåligt och bra resultat på sociala medier, för så är ju livet.

Idag handlar så oerhört mycket om att passa in. Och egentligen vill jag inte bry mig om sånt men fast man försöker vara rationell och logisk så kommer tankarna och känslorna ändå.

Man jämför sig.

Visst, det är en del i att tävla såklart, att jämföra sig i relation till nån annan. Men då är det mera för min egen skull. Att våga. Att se om det funkar även utanför träningarna. Att få bedömningen objektivt, kvaliteten på det vi utför.

Det är så dubbelt. För det där med självkänsla är inte rationellt på något vis! Har den en gång fått sig en törn så är det oerhört svårt reparera. Några förflugna nedvärderande ord sitter som berget i medvetandet. Fast det inte borde.

Jag har turen att ha en fantastiskt bra tränare som stöttar och kan se bortom det jag tror och inbillar mig, som ser den stora bilden och målet dit vi är på väg.

Turen att ha vänner som hejar på och stöttar, gläds med oss när det går bra och puttar på om det inte går bra. ❤️

Och nu, just nu kan jag tillåta mig att vara stolta över oss. Över vad vi åstadkommit tillsammans Goggles och jag. För det har varit en sjujäkla resa. Om än rolig så synnerligen utmanande med massor av både glädje och sorg längs vägen, hopp och förtvivlan, förhoppningar och tvivel.

För många andra är det här inget speciellt. En klass som ska passeras. Ett steg på vägen. En sak som alla andra.

Men inte för mig- för mig är det här nåt mycket speciellt.

Och kom ihåg- ingen dröm är för stor ❤️

Kandaret kommer såklart från www.eponia.se

Senaste veckan..

Tiden springer så där väldigt väldigt fort känns det som. Just nu är jag lite nyvaken och väntar på morgonkaffet 😂 ja alltså jag har jobbat vaken natt och har en till natt framför mig. Vi har lite personalbrist för tillfället så ja lär hem imorrn bitti och toksova nån timme sen ska jag iväg jobba lite kväll extra och sen lördag blev också extrajobb. Sover ja för mycket imorrn då är det ju omöjligt att somna på kvällen, och följaktligen ännu omöjligare att försöka komma upp kl 6 på lördag morgon. Så får bli så här, gissar jag somnar ovaggad lördag kväll istället 😀

Nåja, sadeln hoppas jag att jag ska få tillbaka snart så jag kan prova den. Om jag har tur redan imorgon. Spännande se om Mia lyckats få till den bra.

I lördags var vi iväg och tävlade till Vikbolandet. Inomhustävling då jag tänkte att det är bra om Goggles får titta lite, han brukar ju ha svårt att fokusera i nya ridhus. Mulet och blåsigt för dagen, medelsvår B5 och för oss ny domare.

Vi var till Vikbolandet förra året på tävlingar på utebanan och då fick jag utgå för han var inte riktigt fokuserad kan vi säga, haha. Framridningen var på den utebanan nu och han var löjligt tittig och rädd men blev bättre efter en stund när han såg att inget bet honom eller överföll vid staketet. Så innan vi skulle gå in kändes han riktigt fin faktiskt!

Väl inne i ridhuset så tittade han på det mesta och då blir han inte framme för hjälperna alls utan blir öppen och lite hackig i formen. Ja och när man rider program får man lite gilla läget och försöka glida igenom det lite snyggt liksom så man kan försöka göra det bästa av det. Vi gjorde allt och inga stora missar och Goggles stannade inte och tjurade eller hittade på några dumheter. Däremot så blev ju formen ojämn och han blir lite öppen, Dvs det blev heller ingen bra kvalité på rörelserna även om vi gjorde dom. Dålig bjudning i skolorna, lite vingliga vägar, serien var inte alls rak etc etc..

Men nöjd ändå att han skötte sig! Att vi kom runt utan större incidenter. Att han var ridbar och inte tjurade när han blev spänd. Glatt överraskad av poängen också som trots den dåliga känslan blev 60,6%.

Så var helt ok nöjd med allt. Precis lagom till hemfärd började regnet strila, ännu mera ok att vi slapp rida i det!

Söndagen fick Goggles vilodag och jag hade en helt ledig dag. Det vräkte ner regn hela dagen så hästarna släpptes ut påklädda i hagen, själv satt jag inomhus i soffan med elden sprakandes i köksspisen och glodde på tv och hade det gött ❤️ inte ville då hönsen gå ut heller!

Måndagen fick Goggles komma till Linda som är Equiterapeut för lite koll. Lite småskavanker och han har förmodligen lite känning sen han drog av sig bakskon för det satt lite muskulöst insidan ena bakbenet. Goggles är lite av ett specialfall rent exteriört på många sätt, så han ger Linda en del huvudbry emellanåt. Men på det hela taget så var han fräsch i kroppen. 👌

Tisdagen fick han vila, Mocca joggades lite på banan och hon är ju som en 🚀

Filmsnutt från nån vecka sen. Longering är obligatoriskt innan uppsittning 😂

Igår onsdag reds Goggles på banan, ett pass där jag bara fokuserade på att han skall gå fram till handen ordentligt och vara eftergiven och mjuk och till slut blev han jättefin. Gissar att ET behandlingen kändes lite för i början var det lite protester och tjurigheter så bara att vänta ut honom tills det släpper.

Idag blir det lite longering för honom bara o se hur han rör sig, imorrn ska han jobbas som vanligt igen.

Dags att gå ut och fixa i stallet- nu är kaffet slut. 👍

Vardagar

Ibland blir inget riktigt som man tänkt sig faktiskt. Jag hade nån slags idé om att tre lediga dagar skulle bli produktiva, fast riktigt så blev det ju inte. Huvudvärken kom som ett brev på posten och jag fick dyka in i Iprenkartongen och umgås lite. 🙄 det var ju så mycket jag skulle gjort, men blir ju fler dagar. Men trist när man planerat massa produktiva saker.

Nåja, så typiskt när jag blir lite ledig. Igår åkte jag iaf till Täby och lämnade sadeln för att få den breddad och omstoppad så den passar Goggles. Har en Amerigo Pasubio till låns nu men den är för dyr för min plånbok även om den är en fantastisk sadel! Och helt omöjligt hitta nån begagnad i rätt prisklass, det är ju en rätt ny modell. Efter månader av letande hittade jag till slut en begagnad Amerigo Cortina som dock behöver breddas lite och stoppas om så ska den kunna passa Goggles bra.

Så igår förmiddag tryckte jag i mig Ipren, laddade kaffetermosen och drog till Täby och lämnade den. Tog även med Pasubion så fick Mia se hur den format sig efter honom under dessa månader så kan hon anpassa Cortinan efter det.

Årets hö som sålts kom och blev hämtat igår av transportfirman så nu är det bara mitt som är kvar.

Goggles blev joggad på banan i veckan, longerad ena dagen och vila i onsdags. Idag blir ett ”lagompass” på banan innan jag ska jobba. Själv missade jag aw och mat med jobbet i onsdags så tröstade mig med hemgjord pizza igår kväll istället 😋

Träning och Pay and Ride

Veckan som gick var minsann fullspikad med jobb och annat. Fredagen var det dags för träning för Bosse och tisdagen, onsdagen och torsdagen hade jag ridit hemma. Goggles var inte riktigt i fas med mig vare sig tisdag eller onsdag och det var lite jobbiga pass då han inte alls ville samma som mig.

Men vi tog oss igenom det och det blev bättre för varje dag.

Ena dagen var det jobbigt att komma igenom höger sida, andra vänster. nåja, bara vänta ut honom och avleda med en annan övning om det tar stopp. Sen hade det parkerats en båt med blå presenning över utanför ena hörnet och det blev också ett störningsmoment då han glodde hejdlöst varenda gång vi kom i närheten. 😂

Ni ser ju själva hur fult det var??!!
Passade på att klippa en kväll så han inte skulle behöva svettas så mycket.

Fredagen åkte vi på träning för Bosse. Goggles kändes rätt ok när vi red fram, och inte alls så tjurig eller så. Och ganska mjuk i sidorna. Vi fick jobba med lite skolor i trav och galopp, lite piruettförberedelser och sist fick vi rida igenom Medelsvår A programmet en gång.

Det funkade ganska bra men fick göra om några moment så jag fick in snitsen. Så vi kände oss rätt nöjda när vi åkte hemåt igen.

Trött efteråt!!

När vi kom hem fick Goggles gå till äppelträden och städa lite och sen ut i hagen och rulla. Skönt!!

Lördagen var vi så iväg på en Pay and Ride på Holmens Gård och ridanläggning. Valfritt program och jag och Bosse hade bestämt jag skulle rida igenom Medelsvår A där.

Goggles brukar alltid vara spänd och glo på den banan och tycker därför att det är bra att kunna åka dit och miljöträna.

Vi körde kavaj och knoppar och hela kitet men orkade inte sy knopparna utan fick bli med snoddar bara.

Vi red fram och jag jobbade som vi hade gjort dagen innan och han kändes rätt bra och inte speciellt trött efter träning heller.

Så vi red igenom programmet, fick några missar tex fattade galopp efter travökningen, miss i serien då jag var sen. Ena piruetten blev stor och den andra mycket bättre med gick ur form lite sista steget.

Men fin kritik och domaren tyckte det var STOR skillnad mot i våras när hon dömde oss senast på Pay and Ride där.

Visserligen lite högt dömt men mycket nöjd med känslan och att han skötte sig utan att glo på allt och utan att hitta på nåt knas efteråt. ❤️ väl hemma körde vi äppelbelöning och sen ut i hagen och rulla.

Mums!!!

Nostalgi…

Solsken, nyvaken och kaffe. Sen nostalgi deluxe när Börjes katalogen kommit i postlådan idag 😍

Idag har den ju lite mindre betydelse än förut eftersom man har det mesta på nätet eller i butik. Nu finns reklamen på Instagram och Facebook, på hästrelaterade hemsidor och människor med reklamkläder och -grejor.

Då, ja då var det nåt helt annat!

Minns ju så väl när man var yngre, långt innan man hade egen häst, då man lusläste de få ”kataloger” som fanns att beställa hästgrejor i. Börjes, Malmö Hästsport (eller Malmö Ridsport kanske? 🤔) tror jag det hette, Hööks, och senare även Ingdams.

Tror att det var Malmö Hästsport/Ridsport som hade ett häfte med A4 ark som det var svartvita bilder och text inkopierat i. Åååh ja minns det så väl.

Märken som DMS, Cavallo, Jofa, Wembley, Aigle, Gera, Stübben. Herrejisses vad fanns det för fler märken tro?? Nån som minns? Fast gissar resten av grejorna hette nog inget speciellt.

Man kryssade för de saker man ville ha, vilken färg, storlek. Skrev inköpslistor med allt nyttigt man verkligen behövde ha! Allt från borstar, vojlockar (schabrak fanns ju inte) grimmor och grimskaft, sadel osv osv till gummisnoddar och tvättsvampar.

Man satt länge och valde mellan de färger som fanns, oftast blå svart grön och röd var utbudet. Sen hade man ju alltid en favoritfärg som favorithästen passade bäst i och då skulle helt alla saker finnas i den färgen.

Plastband att fläta in i manen var viktigt ha! Eller mantejp, såklart i samma snygga enhetliga färg. Plastband gjorde man dessutom egna pannband av, man lärde sig fläta och dekorera befintliga pannband med hajtandsmönster (inte speciellt svårt) både med plastband eller supersnygga i sammetband. Idag finns de att köpa tex Här på Get the Gallop för 290kr.

Stigbyglar kunde också få sig en omgång med dekor såklart! Nosludd var ju supersnyggt på både träns och grimmor. Matchande bomullsbandage med knytband på frambenen. Fleece och stretchbandage existerade inte.

Täcken var antingen virkade nättäcken i bomull till svettäcken, vanliga bomullstäcken eller jutetäcken. Nya Zeelandstäcken som egentligen var impregnerade bomullstäcken med tjockt ullfoder på insidan: varma som tusan, eller vanliga ylletäcken. Senare kom något mera funktionella vintertäcken. 👍

Bogveck fanns inte och vad jag minns inga täcken med hals. Gissar hästar inte frös förr eller också orkade vi borsta mer då 😂

Modet i häst- och ponnyvärlden kom ju delvis från tex Wahlströms böckerna, Broknäsflickorna i Min Häst. Men vad jag minns fanns inga märken på själva ridkläderna direkt, mera på stövlar och hjälmar. Resten var nog lite hursom 😁

Och på den tiden RINGDE man och beställde det man skulle ha, till en fast telefon. Inga fancy kundmottagningar online dygnet runt där inte.

Man betalade mot postförskott när man hämtade ut paketet på postkontoret på byn hemma. Åh det var tider det.

Idag, klick klick klick, betala med mobilen, sms i mobilen när paketet kommit och man kan åka till Ica/Coop och hämta ända till 22 på kvällen.

Men på nåt vis blir jag lite nostalgisk varje gång den kommer i brevlådan, lite glad att fått minnen av hur det var då men även när man tänker tillbaka- att lite mer kunna uppskatta det praktiska med att vara i nuet. 😍